Riksdagen stoppar nya lagförslag trots larm om svensk läskris

Svenska ungdomar läser allt mindre och resultaten i internationella mätningar sjunker. Det talas ofta om en svensk läskris i debatten. Mot bakgrund av detta har riksdagen nyligen röstat om flera olika förslag som handlar om litteratur och metoder för att främja läsning. Förslagen handlade bland annat om att göra nya nationella utredningar och att införa specifika lagar för att få fler barn och unga att läsa. Riksdagens beslut blev att säga nej till samtliga av dessa nya förslag. Det var partierna som utgör regeringsunderlaget, det vill säga Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD), som röstade igenom beslutet. Deras motivering är att det inte behövs några nya parlamentariska utredningar eller nya lagstadgade modeller just nu. De anser att de myndigheter som redan finns arbetar med frågan på ett bra sätt. Regeringssidan pekar på flera saker som redan görs. Till exempel har Statens kulturråd fått i uppdrag att samla in och sprida goda exempel på hur man kan få fler att läsa. Dessutom lyfter de fram förändringar i läroplanen och införandet av en tioårig grundskola som viktiga steg för att barn ska lära sig läsa tidigt. Under budgetåret 2026 kommer det också att skjutas till mer pengar till folkbiblioteken, totalt 80 miljoner kronor, som ska riktas specifikt till arbetet med barn och unga. Men beslutet har inte fattats utan motstånd. Socialdemokraterna (S) reserverade sig mot beslutet. En reservation innebär att ett eller flera partier inte håller med om utskottets beslut och i stället vill att riksdagen ska rösta på deras förslag. Socialdemokraterna anser att de åtgärder som regeringen presenterar är för svaga. De menar att krisen kring ungas läsning är allvarlig och att det krävs mer kraftfulla och snabba insatser för att vända den negativa trenden. Även utanför riksdagen har beslutet mött kritik. Företrädare för bibliotekssektorn, som Svensk biblioteksförening och fackförbundet DIK, har lyft fram problem med regeringens strategi. De varnar för att de extra pengarna som styrs till biblioteken för riktade projekt inte räcker till när den grundläggande verksamheten redan saknar resurser. Många bibliotek är underbemannade. Bibliotekarierna upplever att deras tid i allt högre grad går åt till att hjälpa medborgare med enklare service, som att använda datorer eller skriva ut papper, i stället för att arbeta med litteratur och läsning. Kritiken går ut på att om biblioteken inte får mer personal generellt, så kommer de riktade pengarna för läsning inte att ge den effekt som politikerna hoppas på. Sammanfattningsvis innebär riksdagens beslut att arbetet med att få fler att läsa kommer att fortsätta inom de befintliga ramarna och genom de myndigheter som redan finns. Några nya övergripande lagar eller nationella modeller för läsfrämjande kommer inte att tas fram genom riksdagen i nuläget, trots att oppositionen och flera experter efterfrågar ett snabbare tempo i frågan.