Inga nya pengar till folkhögskolor och studieförbund

Riksdagens kulturutskott har tagit ställning till ett antal förslag som rör folkbildningen i Sverige. Folkbildning är ett samlingsnamn för det lärande och den bildning som sker utanför det traditionella skolsystemet, främst genom folkhögskolor och studieförbund. Beslutet innebär att utskottet föreslår att riksdagen ska rösta nej till flera förslag från oppositionen.<br><br>Beslutet rör specifikt tre viktiga delar. Den första delen handlar om en tidigare utredning som kallas SOU (Statens offentliga utredningar). Flera partier ville att man skulle gå vidare med de förslag som fanns i den utredningen, till exempel att bevara skolornas modell där de själva styr stora delar av sin verksamhet. Detta röstades dock ned. Den andra delen handlar om att oppositionen ville tillsätta en helt ny utredning. De ville undersöka hur studieförbunden klarar sig ekonomiskt efter de nedskärningar som gjorts den senaste tiden. Även detta fick avslag. Den tredje delen handlar om pengar till folkhögskolor för särskilda grupper. Det fanns förslag om att ge mer pengar till skolor som utbildar nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Även detta förslag fick ett nej av riksdagens utskott.<br><br>Bakgrunden till att det debatteras så intensivt om detta är de förändringar som började gälla under förra året. Regeringen minskade då bidragen till studieförbunden. Oppositionen anser att man måste ta reda på vilka konsekvenser detta får för det civila samhället, det vill säga föreningar och organisationer. Regeringssidan menar å andra sidan att de budgetbeslut som redan är tagna måste gälla och att man inte ska tillsätta nya pengar.<br><br>För de som påverkas innebär beslutet att den ekonomiska pressen kommer att fortsätta. Folkhögskolorna måste fortfarande erbjuda utbildning för nyanlända och personer med funktionsnedsättning, men de måste göra det med de pengar de redan har tilldelats i grundbudgeten. De får alltså inga riktade tillskott från staten för att hantera dessa viktiga uppdrag. Studieförbunden får heller inga löften om att staten ska utreda hur de påverkas av de minskade bidragen.<br><br>Kritiken mot beslutet är omfattande från oppositionspartierna, vilka utgörs av Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). De menar att ett nej till dessa förslag är ett hot mot hela folkbildningens struktur och dess tillgänglighet i Sverige. Enligt kritikerna kommer beslutet att slå särskilt hårt mot integrationen i samhället. Det blir också svårare att arbeta med demokratisk utbildning. De framhåller att personer med särskilda behov är de som blir lidande när folkhögskolorna inte får de resurser som de efterfrågar. Dessutom riktas kritik mot att regeringen inte vill göra en undersökning av hur samhället påverkas på lång sikt när studieförbunden får mindre pengar.<br><br>I riksdagen är det en tydlig uppdelning. Det är regeringspartierna, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som tillsammans med Sverigedemokraterna har drivit på och gett stöd åt beslutet att säga nej till förslagen. De hänvisar till den budget som de redan har förhandlat fram. Oppositionspartierna stöder inte beslutet utan reserverar sig mot det, vilket betyder att de formellt visar att de har en annan åsikt inför omröstningen. När ärendet går vidare till den slutgiltiga omröstningen kommer det att stå mellan regeringens linje att avslå förslagen och oppositionens linje att satsa resurser.