Riksdagen stoppar nya förslag om bidrag till civilsamhället

Riksdagen har nyligen behandlat ett flertal förslag som handlar om framtiden för civilsamhället. Civilsamhället är ett samlingsnamn för alla föreningar, organisationer och trossamfund som engagerar människor i samhället. Av de förslag som togs upp valde riksdagen att avslå de flesta. Det innebär att reglerna för hur dessa grupper styrs och finansieras kommer att förbli som de är i dag. Särskilt tre punkter har väckt debatt och berör många människor runt om i landet. Den första frågan handlar om hur föreningar och organisationer ska få sina pengar. Förslagen som lades fram gick ut på att styra om pengarna från kortsiktiga projektbidrag till stabila och långsiktiga verksamhetsbidrag. I dag tvingas många organisationer att ständigt söka nya pengar för avgränsade projekt, vilket tar mycket tid från själva verksamheten. Om förslaget hade gått igenom skulle organisationerna få en summa varje år att använda där den behövs mest. Eftersom riksdagen röstade nej kommer den nuvarande ordningen med korta projekt att fortsätta. Detta är ett system som kritiseras av oppositionen. S (Socialdemokraterna), C (Centerpartiet) och MP (Miljöpartiet) anser att avslaget försvårar för civilsamhället att planera sin verksamhet framåt i tiden. De menar också att ett ständigt sökande efter pengar hotar organisationernas oberoende. Den andra frågan rör kontrollen av demokrativillkor. Skattepengar ska aldrig gå till föreningar eller grupper som sprider antidemokratiska budskap eller stöttar extremism. Det var alla partier överens om när de nya demokrativillkoren infördes. Däremot fanns det nu ett förslag om att skapa en samlad funktion för att kontrollera att dessa villkor faktiskt följs. Vissa politiker, främst från S (Socialdemokraterna), anser att kontrollen i dag är för utspridd eftersom flera olika myndigheter hanterar granskningen var för sig. Kritikerna pekar på att denna splittring riskerar att göra kontrollerna ineffektiva och att varningar kan missas. Trots denna kritik röstade riksdagen nej till förslaget. Argumentet från regeringssidan var att arbetet redan pågår och att ingen ny funktion behövs i nuläget. Den tredje punkten handlar om villkoren för att religiösa församlingar, så kallade trossamfund, ska få ekonomiskt stöd från staten. För att ett trossamfund ska ha rätt till direkta statliga bidrag krävs det i dag att de har minst 2500 medlemmar. Det fanns ett förslag om att undersöka om detta krav borde sänkas eller tas bort, för att även inkludera mindre samfund. Riksdagen valde dock att rösta nej. Detta betyder att det höga medlemskravet ligger kvar. Beslutet får konsekvensen att mindre religiösa grupper fortsatt stängs ute från det direkta stödsystemet. Kritiken mot kravet på 2500 medlemmar är att gränsen skapar onödiga hinder för religiös mångfald i Sverige. Majoriteten i riksdagen, som består av regeringspartierna M (Moderaterna), KD (Kristdemokraterna), L (Liberalerna) och deras samarbetsparti SD (Sverigedemokraterna), stod bakom beslutet att avslå förslagen. Deras huvudsakliga motivering var att många av dessa frågor redan hanteras. Mot dem stod oppositionen, främst S (Socialdemokraterna), C (Centerpartiet) och MP (Miljöpartiet), som drev på för förändringar för att stärka föreningslivets långsiktiga överlevnad.