Miljarder till miljön: Här är beslutet om klimatet och naturen

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket pengar staten ska lägga på klimat, miljö och natur under år 2026. Totalt handlar det om cirka 19,6 miljarder kronor. Detta område, som kallas utgiftsområde 20, är en viktig del av statsbudgeten eftersom det påverkar hur Sverige arbetar med allt från klimatförändringar till att skydda våra skogar och hav. Bakgrunden till beslutet är regeringens förslag, en så kallad proposition, som nu har godkänts av riksdagen. Det är regeringspartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tillsammans med Sverigedemokraterna som står bakom budgeten. Tanken med pengarna är att de ska användas för att Sverige ska kunna nå sina miljö- och klimatmål. Det handlar bland annat om att minska utsläppen från fabriker och bilar, skydda hotade djur och växter, samt rensa bort gifter från naturen. En stor del av pengarna kommer att gå till Naturvårdsverket, som är den myndighet som ansvarar för miljöfrågor. De ska använda pengarna för att sköta om naturreservat och nationalparker, men också för att övervaka hur miljön mår. Det finns också pengar avsatta för att bekämpa så kallade invasiva arter. Det är djur och växter som inte hör hemma i vår natur och som kan skada de arter som naturligt finns här, som till exempel lupiner eller vissa fiskarter. En annan viktig del i budgeten är arbetet mot farliga kemikalier. Det handlar bland annat om att sanera områden som är förorenade av PFAS, ett ämne som är svårt att bryta ner och som kan vara skadligt för både människor och djur. Dessutom satsas pengar på att förbättra vattenmiljön i våra hav och sjöar, för att motverka övergödning som leder till algblomning och döda havsbottnar. Men beslutet har fått hård kritik. Oppositionspartierna – alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – tycker att regeringen satsar alldeles för lite pengar. De menar att den budget som nu har röstats igenom är för liten för att vi ska kunna rädda viktig natur och stoppa klimatförändringarna i tid. Kritiken handlar mycket om att det behövs mer pengar för att skydda gammal skog och för att återväta våtmarker. Våtmarker är viktiga eftersom de binder koldioxid och hjälper till att bromsa den globala uppvärmningen. De partier som röstade nej till förslaget varnar för att Sverige nu riskerar att missa både sina egna miljömål och de mål som vi har kommit överens om inom EU (Europeiska unionen). De menar att nedskärningar i miljöbudgeten kan leda till att arbetet med att rädda den biologiska mångfalden stannar av. Biologisk mångfald handlar om att ha en rik variation av olika arter i naturen, vilket är viktigt för att ekosystemen ska fungera. Trots kritiken är det regeringens linje som nu gäller. Förhoppningen från de som stöttar beslutet är att satsningar på ny teknik, elektrifiering av fordon och effektivare tillståndsprocesser för industrin ska räcka för att ställa om Sverige. Målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, och detta beslut är en del av vägen dit.