Riksdagen avslår krav på nya internationella fiskeavtal

Riksdagens miljö- och jordbruksutskott har nyligen tagit ett beslut som rör Sveriges framtida fiskeripolitik. Detta beslut omfattar många olika delar, men två av de mest centrala punkterna handlar om internationella fiskeavtal och global havspolitik (punkt 10) samt något som kallas för förenklad beredning (punkt 11). Utskottet har föreslagit att riksdagen ska avslå de förslag, även kallade motioner, som kommit från oppositionen gällande dessa frågor. För att förstå beslutet behöver man först titta på vad dessa två punkter faktiskt innebär. Punkt 10 handlar om hur Sverige ska agera i världen och i internationella samarbeten när det gäller fiske. Flera partier hade lämnat in förslag om att Sverige borde ställa hårdare krav internationellt. Man ville att Sverige skulle ta en starkare roll för att påverka hur andra länder fiskar, för att på så sätt skydda haven. Punkt 11 handlar om en mer praktisk del av riksdagens arbete. När riksdagen redan har röstat nej till ett förslag tidigare, och samma förslag lämnas in igen, kan man använda sig av en förenklad beredning. Det betyder att man avslår förslaget snabbt för att spara tid och göra arbetet i riksdagen mer effektivt. Bakgrunden till att utskottet väljer att säga nej till kraven om nya internationella insatser är att de anser att mycket arbete redan pågår. Europeiska unionen (EU) har en gemensam fiskeripolitik som alla medlemsländer måste följa. Det planeras också för en ny havslagstiftning inom EU som ska vara klar till år 2027. Dessutom pågår det vetenskapliga undersökningar fram till år 2027. Regeringen och utskottets majoritet anser att Sverige bör vänta in dessa resultat och lagar innan man fattar nya nationella beslut eller ställer nya krav. Man litar på de internationella grupper som redan finns, som till exempel Baltfish och Helcom, som arbetar med miljö och fiske i Östersjön. Vad innebär då detta beslut i praktiken? För de som påverkas av fisket innebär utfallet att ingenting förändras just nu. Sverige kommer att fortsätta på samma väg som tidigare i internationella förhandlingar. Det blir inga nya svenska krav på att till exempel stoppa storskaligt industrifiske i andra länders vatten genom nya avtal, utan man förlitar sig på det regelverk som Europeiska unionen (EU) sätter upp. Detta vägval har mött kritik från oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). Det de tycker är allra viktigast att lyfta fram är att de anser att regeringen agerar för långsamt. Kritikerna pekar på att det råder en kris i haven just nu. De lyfter särskilt fram att fiskar som sill och strömming i Östersjön minskar kraftigt i antal. Oppositionen menar att det inte räcker att vänta på nya lagar till år 2027, utan att man måste införa bindande planer för att rädda fiskebestånden omedelbart. De anser att Sverige måste driva en offensiv linje internationellt för att begränsa det storskaliga fisket och för att skydda hotade arter. I riksdagen är det en tydlig uppdelning kring detta beslut. De partier som har drivit på och gett stöd åt beslutet att avslå förslagen är regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L). De har även fått stöd av Sverigedemokraterna (SD). De partier som inte stöder beslutet och som ville se omedelbara åtgärder är Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). Sammanfattningsvis visar beslutet på en skillnad i hur man ser på ansvar i fiskeripolitiken. Medan regeringen vill arbeta genom befintliga internationella samarbeten och invänta processer inom Europeiska unionen (EU), kräver oppositionen snabbare och mer direkta insatser för att förhindra att fisken försvinner.