Riksdagen säger nej till nya internationella klimatmål i EU

Riksdagen har tagit ställning till hur Sveriges internationella klimatarbete och klimatpolitik inom EU (Europeiska unionen) ska utformas framöver. Frågan behandlades nyligen av miljö- och jordbruksutskottet och handlade specifikt om huruvida Sverige ska ta en mer pådrivande roll globalt och sätta upp nya klimatmål till år 2040. Det handlar alltså inte om lokala frågor i Sverige, utan om hur vi agerar på den globala spelplanen. Bakgrunden till beslutet är att partierna i oppositionen hade lämnat in flera olika förslag, så kallade motioner. De ville bland annat att Sverige skulle arbeta hårdare för en global prissättning på koldioxidutsläpp. En prissättning på koldioxid innebär att det ska kosta pengar för företag och länder att släppa ut växthusgaser, vilket i sin tur ska uppmuntra till att man använder mer miljövänlig teknik. Oppositionen ville också driva på för att EU ska sätta upp ett tydligare mål för minskade utsläpp till år 2040. Dessutom anser de att klimatkompensation i andra länder är en metod som bör granskas mycket hårdare. Riksdagens majoritet, som består av Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), röstade dock för att avslå dessa förslag. De anser att regeringen redan gör ett fullt tillräckligt arbete på den här fronten. Enligt dem bör Sveriges huvudfokus nu ligga på att i praktiken genomföra det som redan är beslutat inom EU. Här pekar de särskilt på regelpaketet som kallas för "Fit for 55". Detta paket innehåller lagar som ska se till att hela EU minskar sina utsläpp rejält framåt. Majoriteten menar också att Sveriges nuvarande arbete inom ramen för Parisavtalet och FN (Förenta nationerna) fungerar väl. De ser inget direkt behov av nya svenska initiativ i detta skede. Konsekvensen av detta beslut är att Sverige behåller sin nuvarande linje i klimatpolitiken. Det innebär i praktiken att det inte ställs några nya krav på företag eller industrier gällande global koldioxidprissättning just nu. För dem som berörs av svensk klimatpolitik, framför allt stora företag och den svenska exportindustrin, innebär beslutet att man fortsätter att rätta sig efter de spelregler som redan är kända idag. Det sker alltså ingen förändring av Sveriges uppdrag för internationella klimatförhandlingar genom detta specifika riksdagsbeslut. Beslutet har dock mött kraftig kritik från oppositionspartierna Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C), Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V). Dessa partier menar att den beslutade politiken är alldeles för passiv. Deras huvudsakliga invändning är att Sverige, som traditionellt sett har haft en framträdande roll i den globala klimatpolitiken, nu riskerar att förlora sin position som ett land som leder och inspirerar utvecklingen framåt i världen. Dessutom har Miljöpartiet och Centerpartiet lyft fram en mer specifik kritik som rör framtiden för den svenska industrin. De menar att när staten inte stödjer ett tydligt utsläppsmål för år 2040, skapas det en osäkerhet för företagen. För att industrier ska kunna och våga investera pengar i ny klimatsmart teknik, anser dessa partier att företagen behöver veta exakt vilka mål som kommer att gälla längre fram i tiden. Kritiken handlar slutligen också om att regeringen missar chansen att påverka andra länder till att införa avgifter på sina utsläpp. Oppositionen anser att en sådan global avgift är helt avgörande för att vi ska kunna bromsa klimatförändringarna effektivt.