Riksdagen stoppar nya lagar om matsvinn och köttets ursprung

Riksdagen har nyligen tagit ställning till ett stort antal förslag som rör svensk livsmedelspolitik, det vill säga hur vi hanterar mat, matsvinn och klimatmål i Sverige. Beslutet innebär att riksdagen säger nej till flera krav på nya lagar. Dessa krav handlade bland annat om ursprungsmärkning av kött på restauranger, åtgärder för att minska matsvinnet och förslag för att få människor att välja mat som påverkar klimatet mindre. Bakgrunden till besluten är att flera partier i riksdagen hade skickat in förslag, så kallade motioner, om att Sverige borde införa strängare regler kring mat och klimat. Regeringspartierna, bestående av Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), röstade tillsammans med Sverigedemokraterna (SD) ner dessa förslag. Deras huvudsakliga anledning är att de anser att staten redan gör tillräckligt genom befintliga projekt. De pekar bland annat på att Livsmedelsverket fick nya regler som började gälla datumet 2025-03-01 och att regeringen arbetar med en uppdaterad plan för svensk matproduktion, kallad Livsmedelsstrategin 2.0. Ett av de mest uppmärksammade förslagen var kravet på att restauranger och storkök ska skriva ut varifrån köttet på menyn kommer. Idag finns det regler som säger att restauranger måste kunna svara på var köttet kommer ifrån om en gäst frågar, men det finns inget krav på att informationen ska stå skriftligt på menyn. Förslaget om skriftlig märkning röstades ner. För restaurangägare innebär detta att de inte får någon ökad administrativ börda, det vill säga att de slipper lägga tid och pengar på att ständigt trycka nya menyer när de byter leverantör av kött. För konsumenterna innebär det å andra sidan att de själva måste komma ihåg att fråga personalen för att kunna göra ett medvetet val. Utöver köttmärkningen sa riksdagen även nej till nya regleringar som syftar till att minska matsvinnet. Ett av förslagen var att ändra datummärkningen på matförpackningar från "bäst före" till "minst hållbar till". Syftet med en sådan ändring var att tydliggöra för konsumenter att maten ofta går att äta även efter att datumet har passerat. Man sa också nej till att införa tvingande lagar för att halvera det svenska matsvinnet till år 2030. Utvecklingen kring att minska matsvinnet kommer därmed att fortsätta styras av marknadens egna initiativ och framtida direktiv från Europeiska unionen (EU), istället för nya svenska lagar. Vidare röstades förslag om offentlig konsumtion ner. Det fanns krav på att mat som köps in av skolor, vård och omsorg, så kallad offentlig upphandling, skulle styras mot en högre andel ekologiska livsmedel och att maten skulle leva upp till svenska djurskyddskrav. Även förslag om att införa en klimatskatt på viss mat och incitament för att minska köttkonsumtionen avslogs. Beslutet har mötts av kritik från oppositionen i riksdagen, som utgörs av Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP). Dessa partier anser att det var ett misstag att avslå förslagen och menar att dagens regler inte är tillräckliga för att möta framtidens utmaningar. När det gäller ursprungsmärkning av kött betonar kritikerna att avsaknaden av skriftlig information på menyn gör det svårt för konsumenter att veta vad de äter. De pekar på att detta riskerar att missgynna svenska bönder. Svenska bönder måste nämligen följa stränga regler för djurskydd, vilket ofta gör det svenska köttet dyrare att producera. Om gästerna inte enkelt kan se att köttet är svenskt, riskerar de att välja importerat kött omedvetet. Oppositionen kritiserar också att regeringen förlitar sig på frivilliga åtgärder när det gäller klimatet och matsvinnet. De anser att frivillighet är en för långsam väg för att Sverige ska kunna nå de globala hållbarhetsmålen till år 2030. De menar att staten måste ta en mer aktiv roll och styra utvecklingen genom lagar och ekonomiska incitament för att få till den förändring som krävs för klimatet.