Staten granskar miljardrisken i LKAB:s gröna omställning

Det statliga gruvbolaget LKAB står inför en av svensk industris största förändringar någonsin. Planen är att byta ut den gamla tekniken och börja producera fossilfri järnsvamp. Det är en omställning som beräknas kosta hundratals miljarder kronor. Nu har Riksrevisionen granskat om planerna verkligen håller måttet rent ekonomiskt, och riksdagen har behandlat frågan. Riksrevisionens uppdrag är att hålla koll på hur statens pengar används. I sin rapport konstaterar de att LKAB och regeringen i huvudsak har agerat affärsmässigt. Det betyder att de har räknat på kostnader och intäkter på ett sätt som ett vanligt företag skulle göra. Men rapporten lyfter också ett varningens finger. Det finns stora osäkerheter kring om tekniken kommer att bli lönsam. Om projektet blir dyrare än tänkt eller om ingen vill köpa den nya järnsvampen till det pris som krävs, är det staten och skattebetalarna som får ta smällen. Som ett svar på rapporten har regeringen valt att ändra reglerna för hur statliga bolag styrs. Tidigare var processen för att bestämma ekonomiska mål lite otydlig. Nu har en ny ägarpolicy införts som gör att bolagens styrelser får ett större ansvar att föreslå mål, som ägaren sedan får godkänna. Regeringen håller med om att riskerna är stora, men ser också att det är rimligt att LKAB försöker ställa om för att möta framtidens miljökrav, exempelvis från Europeiska unionen (EU). Alla partier är dock inte helt nöjda med regeringens svar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lämnat en reservation, vilket betyder att de har en avvikande åsikt på en punkt. De reagerar på att Riksrevisionen skriver att LKAB inte har något särskilt uppdrag att verka för klimatmålen. De menar att statligt ägda bolag borde vara föredömen. Enligt dessa partier räcker det inte att bolaget bara agerar affärsmässigt; de borde ha ett tydligt krav på sig att aktivt jobba för att Sverige ska nå sina klimatmål, även om det innebär ekonomiska risker.