Miljardsatsning på sänkt skatt för unga sågas av experter

Riksdagen har röstat ja till ett förslag som gör det billigare för arbetsgivare att anställa unga personer. Beslutet innebär att arbetsgivaravgifterna sänks tillfälligt för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Den nya lagen träder i kraft den 1 april 2026 och gäller fram till och med september 2027. Bakgrunden till beslutet är att Sverige befinner sig i en ekonomisk svacka, en så kallad lågkonjunktur, där arbetslösheten bland unga riskerar att bita sig fast. Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har tillsammans med Sverigedemokraterna drivit igenom detta förslag. Deras tanke är enkel: om det kostar mindre för ett företag att ha en anställd, kommer företaget att ha råd att anställa fler. Särskilt i branscher som handel och restaurang, där många unga får sina första jobb, hoppas man att detta ska göra skillnad. Nedsättningen gäller för löner upp till 25 000 kronor i månaden. Arbetsgivaren behöver då bara betala en viss del av de vanliga avgifterna till staten. Men förslaget har mött mycket hård kritik från de som är experter på arbetsmarknaden. Tunga instanser som Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och institutet IFAU har alla avrått från att genomföra förändringen. Kärnan i deras kritik handlar om att det kostar väldigt mycket pengar i förhållande till hur många nya jobb som faktiskt skapas. Beräkningar visar att staten går miste om drygt 11 miljarder kronor i skatteintäkter på grund av rabatten. Experterna pekar på det som kallas för dödviktseffekter. Det är ett krångligt ord som enkelt förklarat betyder att staten betalar ut rabatt för jobb som hade funnits ändå. Om ett café behöver en extrapersonal kommer de troligen anställa en person oavsett om skatten är lite lägre eller inte. Då blir skattesänkningen en ren vinst för företaget snarare än en åtgärd som skapar ett nytt jobb. Kritiker menar att det hade varit bättre att använda de här miljarderna till att rusta upp skolan eller ge riktat stöd till de ungdomar som hoppat av gymnasiet och som har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. I riksdagen var åsikterna delade. Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till förslaget. De höll med experterna om att pengarna används ineffektivt och ville hellre se satsningar på utbildning. Socialdemokraterna var också kritiska och menade att de hellre sett andra åtgärder, men valde att inte reservera sig mot beslutet på samma sätt. Centerpartiet gick åt andra hållet; de tyckte att sänkningen var bra men ville att den skulle vara ännu bredare och gälla permanent, inte bara under en kort period. För dig som är ung och söker jobb kan detta innebära att du blir lite mer attraktiv på arbetsmarknaden under det kommande året, eftersom du blir billigare i drift för chefen. Men det återstår att se om det leder till att det faktiskt skapas fler helt nya tjänster, eller om det mest blir en ekonomisk lättnad för företagen.