Riksdagen klubbar nya lönekrav för utländsk arbetskraft i Sverige

Riksdagen har beslutat om nya och stramare regler för arbetskraftsinvandring till Sverige. Det huvudsakliga syftet med lagändringen är att motverka utnyttjande på arbetsmarknaden och att styra om invandringen så att fokus ligger på högkvalificerad kompetens. Samtidigt vill man minska invandringen till yrken med lägre löner. Det centrala i beslutet är ett helt nytt lönekrav. Den som ansöker om ett arbetstillstånd i Sverige måste från och med nu erbjudas en lön som uppgår till minst nittio procent av medianlönen i landet vid ansökningstillfället. Detta lönegolv kommer att gälla brett och träffar även säsongsarbetare samt utländsk personal som förflyttas internt inom ett internationellt företag, något som kallas för ICT-tillstånd. ICT står för Intra Corporate Transfer och handlar om personer som redan är anställda i ett utländskt bolag men som tillfälligt ska arbeta på företagets kontor i Sverige. Trots de strama reglerna ger riksdagen regeringen en möjlighet att göra undantag. Regeringen får mandat att bestämma att vissa specifika bristyrken inte behöver leva upp till det höga lönekravet. Detta är tänkt att fungera som en säkerhetsventil för att samhällsviktiga sektorer fortfarande ska kunna rekrytera nödvändig personal från utlandet när det inte finns tillräckligt med arbetstagare inom landet. Bakgrunden till beslutet bygger på riktlinjerna i Tidöavtalet. Regeringen och Sverigedemokraterna anser att det finns tillräckligt med inhemsk arbetskraft för att fylla platserna i låglöneyrken. Genom att höja tröskeln för att få arbeta hoppas man att arbetsgivare i första hand anställer personer som redan befinner sig i Sverige, exempelvis de som är arbetslösa. Konsekvenserna av detta beslut förväntas bli stora för flera grupper. För personer som arbetar inom branscher som service, restaurang och städning blir det märkbart svårare att beviljas ett arbetstillstånd. För företagen inom dessa sektorer innebär det nya regelverket en utmaning, då många av dem vittnar om ett stort beroende av internationell arbetskraft för att klara sin dagliga bemanning. Detta har lett till skarp kritik från både näringsliv och oppositionspartier. I riksdagen fanns det flera motförslag till regeringens linje. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget och ville istället införa en arbetsmarknadsprövning. En sådan prövning innebär att en statlig myndighet, till exempel Arbetsförmedlingen, undersöker om det faktiskt finns ett behov av utländsk arbetskraft för den specifika tjänsten innan ett tillstånd delas ut. Riksdagen avslog dock detta förslag. Centerpartiet och Miljöpartiet riktade in sin kritik mot att det höga lönegolvet skadar företagens kompetensförsörjning. De anser att den nya lagstiftningen inte bygger på de faktiska behoven på arbetsmarknaden och att företag kommer att få stora problem att växa. Dessutom framförde flera av oppositionspartierna, däribland Socialdemokraterna och Miljöpartiet, att beslutet hotar den svenska modellen. I Sverige är det av tradition fackförbunden och arbetsgivarna som kommer överens om vilka löner som ska gälla genom kollektivavtal. Att riksdagen går in och sätter en lagstadgad lönegräns för utländska arbetare ses av dessa partier som ett ingrepp i parternas frihet. De yrkade därför på att lönekravet skulle utformas så att existerande kollektivavtal kunde väga tyngre än politikernas bestämda gräns. Riksdagen valde att avslå alla de alternativa kraven från oppositionen och röstade igenom regeringens förslag i sin helhet. Lagändringarna, inklusive det nya lönekravet, kommer att börja gälla från och med 2026-06-01.