Riksdagen behåller högt lönekrav för utländsk arbetskraft i Sverige

Riksdagens socialförsäkringsutskott har beslutat att säga nej till flera förslag om att sänka eller ta bort det nuvarande lönekravet för utländsk arbetskraft. Det innebär att reglerna förblir oförändrade och att personer från länder utanför Europeiska unionen (EU) som vill komma till Sverige för att arbeta även i fortsättningen måste tjäna en viss summa pengar varje månad för att beviljas ett arbetstillstånd. Bakgrunden till beslutet är en lagändring som tidigare har drivits igenom av regeringen, bestående av Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), tillsammans med Sverigedemokraterna (SD). De införde ett lönegolv som innebär att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön som motsvarar minst 80 procent av den svenska medianlönen. I dagsläget är den summan cirka 29 680 kronor i månaden. Regeringen har också meddelat att de planerar att höja detta krav till 90 procent av medianlönen fram till sommaren 2026. Syftet med lönekravet är flera. Regeringen och Sverigedemokraterna vill minska invandringen till yrken med låga löner och i stället göra det enklare för personer med hög utbildning och specifik kompetens att komma till Sverige. Man vill också komma åt problem med att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa arbetsgivare med dåliga arbetsvillkor och låga löner. Genom att kräva en högre lön hoppas man även på att företagen i högre grad ska anställa personer som redan bor i Sverige men som just nu står utanför arbetsmarknaden. Beslutet och det rådande lönegolvet har dock fått kritik från flera håll. Oppositionspartierna Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) anser att kravet skadar Sveriges möjlighet att hitta rätt personal till viktiga jobb. De menar att kravet är för högt ställt och vill antingen avskaffa det helt eller sänka det. Även stora delar av näringslivet är kritiska. De pekar på att reglerna riskerar att skapa en brist på personal inom tjänstesektorn. Det handlar framför allt om branscher som hotell, restaurang, städning och delar av välfärden, där ingångslönerna ofta ligger under det politiskt beslutade lönegolvet. Ett annat argument som ofta lyfts av kritikerna är att politiker inte bör blanda sig i lönesättningen. På den svenska arbetsmarknaden är det traditionellt arbetsgivarna och fackförbunden som kommer överens om vilka löner som ska gälla, något som kallas för den svenska modellen. Konsekvensen av att lönekravet ligger kvar på en hög nivå är att antalet arbetstillstånd inom yrken med lägre löner sannolikt kommer att fortsätta minska. För många företag innebär det att de måste anpassa sig och söka efter personal på andra sätt, antingen genom att höja lönerna för att nå upp till gränsen, eller genom att rekrytera personer som redan har rätt att arbeta i Sverige.