Riksdagen klubbar 59 miljarder till äldres ekonomiska trygghet

Den 10 december 2025 fattade riksdagen ett viktigt beslut som rör ekonomin för Sveriges äldre befolkning. Beslutet handlar om statens budget för det som kallas utgiftsområde 11, vilket går under namnet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Totalt har riksdagen bestämt att cirka 59,3 miljarder kronor ska fördelas inom detta område under år 2026. Det är en mycket stor summa pengar som ska se till att pensionärer har en dräglig ekonomisk tillvaro, särskilt de som har låga inkomster från sitt tidigare arbetsliv. För dig som är ung kan pensionssystemet verka krångligt, men det bygger på en grundtanke om att alla ska ha råd att leva på ålderns höst. De pengar som riksdagen nu har beviljat går till olika typer av stöd och bidrag som kompletterar den vanliga pensionen. Den största delen av pengarna, nästan 30 miljarder kronor, går till något som heter garantipension. Garantipensionen är ett grundskydd för dem som har haft låg eller ingen lön under sitt arbetsliv. En intressant förändring som nämns i beslutsunderlaget är att åldersgränsen för att få garantipension höjs. Från och med 2026 måste man vara 67 år för att få ta del av detta stöd, jämfört med 66 år tidigare. Detta är en del av en större förändring i samhället där vi lever allt längre och därför förväntas arbeta högre upp i åldrarna. Utöver garantipensionen går en stor del av budgeten, nästan 14 miljarder kronor, till bostadstillägg för pensionärer. Detta är ett bidrag som hjälper äldre med låga inkomster att betala hyran eller boendekostnaden. Det är ett viktigt verktyg för att motverka fattigdom bland äldre, eftersom boendet ofta är den största utgiften i hushållet. Ett annat stöd som får pengar är äldreförsörjningsstödet. Det är till för personer som kanske har flyttat till Sverige sent i livet och därför inte hunnit tjäna in tillräckligt med pension. I budgeten noterar man att kostnaden för detta stöd ökar något, bland annat på grund av att flyktingar från Ukraina nu har varit här tillräckligt länge för att ha rätt till vissa förmåner. Pengarna i detta utgiftsområde går inte bara direkt till pensionärernas plånböcker, utan en del går också till att administrera systemet. Pensionsmyndigheten är den myndighet som sköter utbetalningarna och ser till att allt går rätt till. I årets budget får myndigheten extra pengar för att arbeta mot fusk och felaktiga utbetalningar. Det handlar om att säkerställa att skattepengarna går till dem som faktiskt har rätt till dem. Regeringen vill att Pensionsmyndigheten ska göra fler kontroller och ha bättre datorsystem för att upptäcka misstag eller brott. När riksdagen fattade detta beslut gick det till på ett sätt som kallas för acklamation. Det betyder att ledamöterna i kammaren ropade ja till förslaget utan att behöva göra en rösträkning, eftersom det fanns en tydlig majoritet. Socialförsäkringsutskottet, som är den grupp politiker som förberett frågan, var i stort sett överens. Det fanns dock ett annat förslag från Centerpartiet. De ville dra ner lite på pengarna till Pensionsmyndighetens administration, men det förslaget röstades ner. Centerpartiets ledamot valde att lämna ett så kallat särskilt yttrande, vilket är ett sätt att markera vad man tycker utan att formellt rösta emot hela budgeten i slutskedet. Sammanfattningsvis innebär beslutet att staten fortsätter att satsa stora resurser på att ge ekonomisk trygghet till de äldre som har det sämst ställt, samtidigt som kraven på vid vilken ålder man får ta del av stöden skärps något.