Riksdagen beslutar om miljarder till vården och ny strategi för psykisk hälsa

Riksdagen har nu fattat ett stort beslut som rör hur mycket pengar som ska läggas på vård och omsorg i Sverige. Beslutet gäller budgeten för år 2026 och omfattar totalt cirka 127,7 miljarder kronor. Pengarna ska räcka till allt från sjukhusvård och mediciner till stöd för personer med funktionsnedsättning. En viktig förändring som klubbades igenom handlar om arbetet mot självmord. Tidigare har det funnits ett särskilt handlingsprogram för att förhindra självmord, men det kommer nu att avslutas den 31 december 2025. I stället ska arbetet ingå i en ny, större plan som kallas för den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Tanken är att man ska ha tydligare mål för att förbättra människors psykiska mående och rädda liv. Pengarna i budgeten fördelas på olika områden. En stor del går till bidrag för läkemedel, vilket gör att mediciner inte blir för dyra för den enskilda personen. Det går också pengar till tandvård och assistansersättning. Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har lagt fram förslaget med stöd av Sverigedemokraterna. De vill bland annat satsa extra på tandvård för äldre personer. Det fanns dock kritik mot beslutet från oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De valde att inte rösta nej till hela summan i den här omröstningen, eftersom ramarna för budgeten redan var bestämda tidigare. Däremot lämnade de in så kallade särskilda yttranden. Det är texter där partierna förklarar vad de tycker är fel med regeringens politik och vad de hade velat göra i stället. Kritiken från oppositionen handlar mycket om att det behövs mer personal i vården. De menar att läkare och sjuksköterskor har en alldeles för stressig arbetsmiljö och att det behövs mer pengar för att anställa fler. Flera av partierna lyfte också fram att man måste satsa mer på barn och unga, särskilt när det gäller psykisk hälsa. De anser att regeringens förslag inte räcker för att lösa de problem som finns med långa vårdköer och unga som mår dåligt. Sammanfattningsvis innebär beslutet att statens budget för vård och omsorg är spikad för 2026. Det innebär också att Sverige får ett nytt sätt att styra arbetet med psykisk hälsa, där det gamla programmet byts ut mot nya mål som ska gälla framöver.