Riksdagen röstar nej till nya förslag om ungas folkhälsa

Riksdagens socialutskott har nyligen behandlat flera förslag som handlar om folkhälsa. Bland dessa förslag låg ett särskilt stort fokus på ungas fysiska aktivitet, övervikt och det kommande fritidskortet. Efter diskussionerna beslutade riksdagen att avslå de inkomna förslagen. Här går vi igenom vad beslutet handlar om, varför det togs och vad olika partier tycker om saken. Kärnan i riksdagens beslut att rösta nej till nya förslag är att det redan pågår ett stort arbete från regeringens sida. Regeringen planerar att införa ett digitalt fritidskort för barn och unga mellan 8 och 16 år. Detta kort har tagits fram efter överenskommelser i det så kallade Tidöavtalet mellan Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD). Tanken med fritidskortet är att sänka trösklarna för barn och unga att delta i idrott, kultur och det svenska föreningslivet. Särskilt stort fokus ligger på barn som lever i familjer med lägre inkomster. Genom kortet förväntas dessa barn få ett ekonomiskt stöd som ska täcka deltagaravgifter i olika föreningar. Utfallet man hoppas på är att den fysiska aktiviteten ska öka och att folkhälsan ska bli mer jämlik över hela landet. För att nå målen gällande fysisk aktivitet och övervikt anser regeringspartierna och Sverigedemokraterna att det befintliga arbetet är tillräckligt. De menar att satsningar som redan görs av myndigheter räcker utan att man behöver införa nya lagkrav från riksdagen. Även om syftet med fritidskortet är att fler unga ska få möjlighet att röra på sig, har beslutet mött motstånd i riksdagen. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) har valt att reservera sig mot beslutet. Att reservera sig betyder att man formellt visar att man inte håller med om majoritetens beslut. Den största kritiken handlar om att införandet av fritidskortet har dragit ut på tiden. Ursprungligen var det planerat att lanseras under 2024, men detta har nu blivit uppskjutet till 2025. Oppositionen menar att detta försenar viktig hjälp till barn och unga som behöver stöd nu. En annan punkt där kritik har lyfts fram är administrationen kring det nya digitala systemet. Det finns en stark oro för att de tekniska lösningarna kommer att bli alltför betungande för små ideella föreningar. Många idrottsklubbar drivs av frivilliga krafter som föräldrar på sin fritid. Kritiker menar att ett krångligt digitalt system kan ta onödigt tid från dessa föreningar. Vidare anser Vänsterpartiet och Miljöpartiet att det inte räcker med ett fritidskort för att lösa problemen med övervikt bland unga. De anser att de generella avslagen på motionerna om fysisk aktivitet är ett misstag, och att Sverige i stället skulle behöva en starkare folkhälsolag för att bryta de hälsoklyftor som finns i samhället. För de barn och unga som påverkas innebär riksdagens beslut att man kommer att behöva invänta lanseringen av fritidskortet under 2025. När kortet väl är på plats är förhoppningen att fler unga ska kunna spela fotboll, lära sig spela ett instrument eller delta i andra aktiviteter, oavsett familjens ekonomiska situation.