Riksdagen säger nej till nya lagar om personlig assistans

Under det senaste året har riksdagen tagit ställning till flera förslag som rör personlig assistans. Personlig assistans regleras bland annat genom en lag som kallas för LSS, vilket står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Nyligen röstade riksdagen nej till flera förändringar i denna lag, specifikt förslag som handlade om att minska risken för välfärdsbrott och att skydda enskilda individer från stora återkrav. Förslagen kom ursprungligen från oppositionspartierna under den allmänna motionstiden 2025, en period då riksdagsledamöter kan lämna in egna förslag på nya lagar. Det partierna Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet ville förändra var främst tre saker. Det första handlade om att inrätta en helt ny myndighet, en specifik LSS-inspektion. Idag är det Inspektionen för vård och omsorg, som ofta förkortas IVO, som har hand om att granska verksamheterna. Oppositionen menade att detta inte räcker och ville ha en myndighet som enbart fokuserar på LSS för att få en bättre kontroll. Riksdagen sa dock nej till detta förslag, vilket innebär att Inspektionen för vård och omsorg fortsätter sitt arbete som tidigare. Det andra, och kanske mest omdebatterade förslaget, handlade om återkrav av ersättning. Ibland händer det att Försäkringskassan betalar ut pengar för personlig assistans på ett felaktigt sätt. Idag kan Försäkringskassan kräva tillbaka dessa pengar från den enskilde, även om personen har tagit emot pengarna i så kallad god tro. Att vara i god tro betyder att man inte visste om, och inte heller borde ha vetat om, att ett misstag hade begåtts. Förslaget från oppositionen gick ut på att man skulle införa ett skydd mot dessa återkrav om felet inte var avsiktligt. Syftet var att skydda människor från att plötsligt hamna i stora skulder, ibland på flera miljoner kronor, på grund av pappersfel eller administrativa misstag. Riksdagen valde att rösta ner även detta förslag. Det tredje området handlade om att stoppa kriminella från att utnyttja systemet. Förslagen innebar bland annat att man skulle förbjuda handel med tillstånd för att bedriva personlig assistans. Man föreslog också att tekniska hjälpmedel skulle användas för att snabbare upptäcka om någon försökte lura till sig pengar från staten. Anledningen till att riksdagen avslog dessa idéer är att regeringen menar att man redan håller på att utreda hur man ska hantera dessa problem framöver. Beslutet att säga nej till dessa förslag har mött stark kritik. Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, tillsammans med rörelsen för funktionsrätt, menar att beslutet skapar en osäkerhet för de personer som är i behov av stöd. De anser att det är fel att enskilda människor ska riskera skuldsättning när de inte har haft för avsikt att göra något fel. Samtidigt varnar de för att dagens system är för långsamt för att stoppa organiserad brottslighet, vilket leder till att viktiga pengar som borde gå till vård och stöd istället hamnar i fel händer. Resultatet av omröstningen i riksdagen är alltså att regelverket kring personlig assistans och LSS förblir oförändrat för den här gången.