Riksdagen säger nej till stora förändringar av personlig assistans

Riksdagen har nyligen tagit ställning till en rad olika förslag som handlar om personlig assistans. Den personliga assistansen styrs till stor del av en lag som kallas för LSS. LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen finns till för att personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar ska kunna leva ett så bra och självständigt liv som möjligt. I riksdagen fanns det flera förslag på att förändra och förbättra denna lag, men beslutet blev att riksdagen röstade nej till förändringarna i nuläget. Ett av de mest omdebatterade förslagen handlade om vem som ska ha ansvaret för den personliga assistansen. Idag är ansvaret delat mellan staten och Sveriges kommuner. Om en person behöver hjälp mer än ett visst antal timmar i veckan är det staten som betalar och beslutar om stödet. Behöver man färre timmar är det kommunen som har ansvaret. Många experter anser att detta skapar ett rörigt system där människor riskerar att falla mellan stolarna. Förslaget i riksdagen var att staten ska ta över hela ansvaret, men riksdagen valde att rösta nej till detta. Systemet förblir alltså delat tills vidare. Ett annat viktigt område gällde ersättningen för personlig assistans. När företag eller kommuner anställer personliga assistenter får de en viss summa pengar från staten för att kunna betala ut löner. Under många år har denna summa pengar inte ökat i samma takt som lönerna i resten av samhället har gjort. Många är oroliga för att detta leder till att det blir svårt att hitta bra personal och att kvaliteten på hjälpen därmed blir sämre. Förslaget var att skapa en ny modell som automatiskt kopplar ersättningen till löneutvecklingen, men även detta röstades ner. Riksdagen behandlade också rätten att kunna studera på universitet och högskola för personer med personlig assistans. Idag upplever många unga vuxna med funktionsnedsättning en stor osäkerhet kring detta. Om man börjar studera på högre nivå kan det krävas att man söker om sitt stöd på nytt, vilket ibland leder till att stödet minskas eller dras in helt. Förslaget var att säkra rätten till personlig assistans vid högre studier för att göra det lättare för alla att kunna utbilda sig, men riksdagen sa nej. Det sista stora området handlade om väntetider och rättssäkerhet. Många personer tvingas vänta länge på att få beslut om de har rätt till personlig assistans eller inte. Förslaget gick ut på att införa hårdare krav på kortare handläggningstider hos myndigheterna, så att människor snabbare ska få veta vilket stöd de kan få. Riksdagen valde dock att rösta ner även detta. Anledningen till att riksdagen röstade nej till alla dessa förslag är att den nuvarande regeringen redan håller på att utreda flera av frågorna. Riksdagens majoritet anser därför att det är bättre att invänta regeringens arbete innan man stiftar nya lagar. Beslutet har dock mött hård kritik från oppositionen, det vill säga de partier som inte sitter i regeringen. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) röstade emot beslutet. De menar, precis som flera organisationer för personer med funktionsnedsättning, att det går för långsamt. De anser att bristen på pengar och långa väntetider riskerar att diskriminerera personer med funktionsnedsättning och hindra dem från att leva ett självständigt liv på samma villkor som alla andra.