Riksdagen säger nej till nya förslag mot ungas kriminalitet

Nyligen tog riksdagen beslut i ett ärende som handlar om barn och unga inom socialtjänsten. Frågan rörde specifikt olika sätt som samhället kan arbeta förebyggande för att hjälpa barn och stoppa unga från att dras in i kriminalitet. Beslutet innebar att riksdagen röstade nej till flera krav och förslag från oppositionen. För att förstå varför beslutet blev som det blev måste vi titta på vad som hände i juli 2025. Då fick Sverige en helt ny socialtjänstlag. Den nya lagens huvudsyfte är att socialtjänsten ska arbeta mer med att stoppa problem i ett tidigt skede och finnas tillgänglig innan stora bekymmer hinner växa fram. Eftersom denna lag är så pass ny, anser de partier som utgör riksdagens majoritet att man måste ge förändringen tid. Dessa partier är Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L). De menar att kommunerna, som ansvarar för socialtjänsten, nu behöver få koncentrera sig på att införa den nya lagens regler. Om staten genast inför fler tvingande detaljer eller nya krav på nationella samordnare anser majoriteten att det kan störa detta arbete. Majoriteten pekar också på att fler nya lagförslag redan är inplanerade till år 2026. De förslag som röstades ner handlade om förebyggande arbete och insatser mot brott. Ett av förslagen lyfte fram att barn alltid ska ha en uttalad rätt till enskilda samtal med socialtjänsten. Ett annat förslag handlade om att införa obligatoriskt föräldrastöd och särskilda program riktade till familjer där det finns risk att barn far illa. Det fanns också krav på att införa specifika program för att hindra att unga blir rekryterade av kriminella gäng och nätverk. Kritiken mot beslutet har varit tydlig, framför allt från Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP), vilka är de partier som drev på förslagen. Deras huvudsakliga invändning är att regeringens arbete går för långsamt. Socialdemokraterna är kritiska till att riksdagen sade nej till riktade program mot just gängkriminalitet. De anser att de lagar som finns idag inte ger socialtjänsten de verktyg som krävs för att snabbt och effektivt bryta en ung persons koppling till ett brottsligt nätverk. Miljöpartiet lyfter i sin kritik att barns rättigheter måste skrivas in tydligare i lagen, till exempel när det gäller rätten att bli lyssnad på under möten. Vad innebär då detta beslut för de som påverkas av det? I praktiken betyder det att inga snabba, nya lagkrav gällande specifika arbetssätt mot ungas brottslighet införs just nu. Kommunerna och deras socialarbetare kommer att fortsätta sitt omställningsarbete utifrån den socialtjänstlag som trädde i kraft under 2025. Resultatet från regeringens sida är att kommunerna ges arbetsro. Samtidigt innebär det, enligt kritikerna, att unga i farozonen riskerar att få olika mycket hjälp beroende på vilken kommun de bor i, eftersom inga bindande nationella krav lagts till. För ungdomar i riskzonen styrs det fortsatta stödet av de metoder varje kommun väljer att arbeta med framöver.