Riksdagen säger nej till nya krav om våldsutsattas stöd

Riksdagen har nyligen tagit ett beslut gällande socialtjänstens ansvar för personer som utsätts för våld. Beslutet innebär att riksdagen säger nej till 65 olika förslag som handlar om våld i nära relationer, våld mot barn, våld mot äldre och situationen för skyddade boenden. Förslagen, som lades fram under motionstiden 2025/26, avslogs i sin helhet. För att förstå varför beslutet togs måste man titta på vad som hände den 2025-07-01. Då trädde en helt ny socialtjänstlag i kraft i Sverige. Partierna som röstade nej, det vill säga Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Sverigedemokraterna (SD), anser att denna nya lag är tillräcklig. De menar att lagen redan har ett stort fokus på att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och vara lättillgänglig. Dessutom hänvisar de till regeringens strategi mot våld samt de nya regler för skyddade boenden som infördes under 2024 för att rensa bort oseriösa företag. Eftersom riksdagen röstade nej till de nya förslagen kommer det inte att införas några nya nationella lagar om till exempel ett ekonomiskt flyttstöd. Detta förslag syftade till att göra det lättare för personer att lämna en våldsam partner. Det blir heller inga nya lagkrav på att barn ska genomgå så kallad traumascreening, vilket är en systematisk metod för att upptäcka om barn bär på trauman från våld. Istället för att införa statliga regler på dessa områden, blir det upp till varje enskild kommun att själva använda den nya socialtjänstlagen för att utforma det stöd som invånarna behöver. När det gäller skyddade boenden fortsätter den nuvarande linjen där det krävs ett formellt tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Syftet med detta är att höja kvaliteten på boendena, men det förväntas också leda till att marknaden blir mer centraliserad. Beslutet har mötts av kritik. Oppositionspartierna, som består av Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP), reserverade sig mot beslutet. De menar att regeringsunderlagets hållning är passiv och att det inte räcker med den nya socialtjänstlagen för att lösa problem som exempelvis ekonomiskt våld. Även civilsamhället har riktat kritik mot beslutet. Den svenska kvinnojoursrörelsen har varnat för att de hårda kraven på tillstånd för skyddade boenden gör att många ideella jourer tvingas stänga ner. Detta kan enligt kritikerna leda till att det lokala stödet försvinner i delar av landet. En annan punkt som lyfts i debatten är att bristen på tydliga nationella riktlinjer skapar ett postnummerlotteri. Det betyder att den hjälp en våldsutsatt person får blir beroende av vilken kommun personen bor i, istället för att alla i Sverige har rätt till samma hjälp.