Riksdagen röstar nej till utökad vård för papperslösa

Socialutskottet, som är en grupp politiker i riksdagen som arbetar med frågor om hälsa och sjukvård, har hanterat flera olika förslag som rör rätten till sjukvård för utlänningar i Sverige. Beslutet som riksdagen nu har fattat innebär att man säger nej till alla förslag som handlade om att ge utökad rätt till vård för asylsökande, papperslösa och andra utländska personer som vistas i landet. Papperslösa är ett begrepp för personer som befinner sig i Sverige utan att ha ett giltigt tillstånd från myndigheterna. Eftersom riksdagen röstade nej till dessa förslag, kommer dagens regler för sjukvård att fortsätta gälla precis som tidigare. Det betyder att de personer som berörs av beslutet endast kommer att ha rätt till vård som inte kan anstå. I praktiken betyder detta oftast akut vård som krävs för att rädda liv eller förhindra allvarlig smärta. Dessa grupper kommer alltså inte att ha rätt till planerad vård eller få ta del av svensk sjukvård på samma villkor som svenska medborgare. Regeringspartierna, det vill säga Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L), samt Sverigedemokraterna (SD) utgör majoriteten som har röstat fram detta beslut. De förklarar sitt ställningstagande med att de följer sitt samarbete i det så kallade Tidöavtalet. Deras huvudsakliga argument är att man vill strama åt den svenska asylpolitiken och motverka det som ofta kallas för ett skuggsamhälle. Ett skuggsamhälle uppstår när människor lever i landet under radarn, utan att vara registrerade hos Skatteverket eller Migrationsverket. Enligt dessa partier ska rätten till välfärd och svensk sjukvård inte fungera som en anledning för människor att försöka stanna i Sverige illegalt. Man strävar efter att bygga ett system där det finns en mycket tydlig gräns och koppling mellan att ha laglig rätt att vistas i landet och att få ta del av välfärden. Samtidigt har beslutet mött en omfattande kritik från flera håll. Oppositionspartierna, alltså Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C), valde att rösta emot majoritetens linje och reserverade sig mot beslutet. De menar att svensk hälso- och sjukvård borde ges på lika villkor oavsett om en person har ett uppehållstillstånd eller inte. Partierna lyfte bland annat fram vikten av att ta humanitär hänsyn till utsatta människor. Kritiken stannar dock inte bara hos de politiska partierna. Stora och viktiga organisationer inom sjukvården, som till exempel Läkarförbundet och Vårdförbundet, har varit starkt emot denna restriktiva inriktning. De påpekar att beslutet och den hårda politiska debatten går emot grundläggande medicinsk etik. Inom vården har regeln alltid varit att patienter ska få hjälp baserat på sina medicinska behov och inte på sin juridiska status i landet. Ett ord som ofta har dykt upp i den politiska debatten kring detta ämne under åren 2024 och 2025 är angiverilag. Även om vårdpersonal för tillfället har undantagits från kraven på att tvingas anmäla papperslösa patienter till polisen eller migrationsmyndigheter, varnar kritiker för att det nuvarande hårda politiska klimatet skapar en utbredd rädsla. Människorättsorganisationer framhåller att en försämrad tillgång till vård leder till ett ökat mänskligt lidande. De varnar dessutom för att detta kan bli ett allvarligt problem för hela samhällets folkhälsa. Om människor är för rädda för att söka vård, ökar till exempel risken för att allvarliga smittsamma sjukdomar sprids utan kontroll. Beslutet är nu färdigbehandlat i riksdagen, vilket fastställer hur svensk sjukvård kommer att fungera för asylsökande och papperslösa under den närmaste framtiden.