Riksdagen säger nej till snabbare lagar för digital sjukvård

Riksdagen har tagit beslut i flera frågor som handlar om e-hälsa och hur den svenska hälso- och sjukvården ska digitaliseras. Besluten handlar bland annat om hantering av patientdata, säkerhet för ambulanspersonal, användning av artificiell intelligens, även kallat AI, i vården och hur digitala vårdgivare, ofta kallade nätläkare, ska regleras framöver. Bakgrunden till att dessa frågor diskuteras är att den svenska sjukvården länge har haft problem med att de olika regionerna använder egna och helt fristående system för sina patientjournaler. Detta innebär i praktiken att vårdpersonal i en region ofta har svårt att se vilken typ av vård och medicin en patient har fått i en annan region. Samtidigt har nya digitala vårdtjänster och nätläkare vuxit fram snabbt de senaste åren, vilket i sin tur har skapat ett tydligt behov av gemensamma nationella regler. Ett annat problem som lyfts fram är säkerheten för ambulanspersonal, som ibland måste åka ut till adresser där det kan finnas en känd hotbild utan att de får information om detta i förväg. I riksdagen valde oppositionspartierna, alltså Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP), att lägga fram flera förslag för att snabba på den digitala utvecklingen och öka säkerheten i vården. De krävde att staten mycket snabbare ska införa en gemensam digital infrastruktur för alla journaler i hela landet. De föreslog också ett fungerande system för att kunna flagga farliga adresser för ambulanspersonalen, med syftet att öka deras trygghet och säkerhet i arbetet vid akuta utryckningar. När riksdagen slutligen röstade om dessa förslag blev resultatet ett nej. Majoriteten, som utgörs av regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) med stöd av Sverigedemokraterna (SD), röstade för att avslå kraven. Deras motivering bygger på att regeringen och statliga myndigheter, som exempelvis Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten, redan arbetar löpande med just dessa frågor i olika pågående utredningar. Vad innebär då det här beslutet rent konkret för de människor som arbetar i vården och för patienterna? Den kortsiktiga effekten är att det inte blir några omedelbara eller snabba lagändringar kring hur journaler ska delas, hur AI ska användas eller hur nätläkare får arbeta i relation till den vanliga vården. Förändringarna kommer i stället att ske stegvis och gradvis i takt med att de pågående statliga utredningarna blir färdiga och regeringen presenterar nya budgetar. Detta har väckt kritik från partierna i oppositionen. Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) kritiserar regeringen för att arbetet går för långsamt. De menar att den utdragna bristen på ett gemensamt nationellt system för patientdata direkt hotar patientsäkerheten. Om en läkare på en akutmottagning inte snabbt får tillgång till rätt och fullständig information om en sjuk patient kan det i värsta fall leda till allvarliga felbehandlingar. Vänsterpartiet (V) har framförallt riktat in sin kritik på arbetsmiljön för den personal som arbetar i ambulanser. De poängterar att när riksdagen röstade ned kravet om ett varningssystem för hotfulla adresser, så lämnas ambulanspersonalen ensam utan viktiga verktyg för att kunna skydda sig själva under sina arbetspass. Slutligen har Centerpartiet (C) framfört kritik gällande de digitala vårdtjänsterna. De anser att det fortfarande saknas tydliga och övergripande spelregler för hur de nya nätläkarna ska fungera och hur deras arbete ska samordnas på bästa sätt med resten av vårdapparaten.