Skarpare regler ska stoppa fusk inom vård och omsorg

Riksdagen har beslutat om nya lagar som ska göra vården och omsorgen i Sverige säkrare. Beslutet handlar om att ge myndigheten som kontrollerar vården, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), mer makt och effektivare verktyg för att stoppa dåliga verksamheter. Målet är att ingen ska fara illa på ett boende eller när de får hjälp av samhället. Här går vi igenom vad beslutet innebär och varför politikerna tyckte olika i vissa frågor. För att förstå beslutet behöver vi först veta vad Ivo gör. Ivo är den myndighet som har till uppgift att granska socialtjänsten och hälso- och sjukvården. De ser till att lagar följs och att människor får en trygg och säker vård. Men fram till nu har det ibland varit svårt för Ivo att agera snabbt och kraftfullt när de upptäcker brister. Det ändras nu genom de nya reglerna som börjar gälla den 1 januari 2026. En av de största förändringarna är att Ivo får möjlighet att dela ut så kallade sanktionsavgifter. Det är en typ av böter. Om ett företag som driver ett boende bryter mot villkoren i sitt tillstånd, kan de tvingas betala pengar till staten. Tidigare har det varit svårare att straffa slarv, men nu ska det kosta att göra fel. Det handlar också om att skydda barn och unga. Om en verksamhet anställer personal utan att först kontrollera deras belastningsregister (polisens register över dömda brottslingar), kommer de också att få betala en avgift. Det här är viktigt för att se till att personer som arbetar med barn eller personer med funktionsnedsättning är lämpliga för jobbet. En annan viktig del i de nya reglerna handlar om omedelbara förbud. Om någon driver ett boende eller en vårdverksamhet utan att ha tillstånd, ska Ivo kunna stänga stället direkt. Det ska inte gå att dra ut på tiden. Dessutom ska det bli olagligt att fortsätta driva en verksamhet som har blivit förbjuden. Den som gör det ska kunna dömas till böter. Beslutet påverkar också kommunerna. Om en person har rätt till hjälp enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL), men kommunen dröjer för länge med att ge hjälpen, kan kommunen få betala en särskild avgift. Denna avgift höjs nu för att sätta press på kommunerna att hjälpa människor snabbare. Trots att alla partier i riksdagen var överens om att Ivo behöver bättre verktyg, fanns det oenighet om detaljerna. Det ledde till att vissa frågor fick avgöras genom votering, där ledamöterna röstar ja eller nej, medan andra frågor avgjordes genom acklamation, vilket betyder att alla var överens utan omröstning. En av de frågor där partierna tyckte olika handlade om vilka verksamheter som ska kunna få böter. De nya sanktionsavgifterna gäller främst privata företag som har tillstånd. Centerpartiet tyckte att detta var orättvist och ville att även kommunala verksamheter och statliga institutioner (som Sis-hem) skulle kunna få böter om de missköter sig. De menade att lagen borde vara lika för alla, oavsett om det är kommunen eller ett privat företag som driver boendet. Men riksdagens majoritet röstade nej till det förslaget. En annan fråga handlade om registerkontroller. I dag kollas ofta belastningsregistret vid anställning. Centerpartiet ville att man även skulle kontrollera misstankeregistret (där personer som är misstänkta för brott men inte dömda finns). Socialdemokraterna och Centerpartiet ville också införa återkommande kontroller, så att personal kontrolleras regelbundet och inte bara när de anställs. De menar att någon kan begå brott efter att de har blivit anställda. Även dessa förslag röstades ner. Slutligen ville Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet se hårdare regler vid ägarbyten av HVB-hem (Hem för vård eller boende). De ville ha en lag som tydligt säger att om ett HVB-hem säljs, måste den nya ägaren söka ett helt nytt tillstånd. Syftet med det förslaget var att hindra kriminella från att köpa till sig verksamheter. Detta förslag gick inte heller igenom den här gången. Sammanfattningsvis innebär beslutet att staten tar hårdare tag mot oseriösa aktörer inom vården, men debatten om hur långt kontrollerna ska sträcka sig lär fortsätta.