Företag får rätt till skadestånd vid sena besked om bredband

Riksdagen har klubbat igenom en ny lag som påverkar hur utbyggnaden av bredband och mobilnät (som 5G) ska gå till i Sverige. Beslutet handlar om hur man ska hantera situationer där myndigheter och domstolar tar för lång tid på sig att behandla en ansökan om att få bygga ny infrastruktur. Bakgrunden är en förordning från EU som kallas gigabitinfrastrukturförordningen. EU vill snabba på utbyggnaden av snabbt internet i hela Europa. En del av deras förslag var principen om "tyst godkännande". Det betyder att om en myndighet inte svarar inom en viss tidsgräns, skulle företaget automatiskt få ett ja på sin ansökan. Tanken från EU var att detta skulle sätta press på länderna att jobba snabbare. Sveriges riksdag och regering har dock valt att utnyttja ett undantag i EU:s regler. Sverige kommer inte att använda sig av tyst godkännande när det gäller ärenden i domstol. Anledningen är att man anser att det finns risker med att ge tillstånd utan en riktig prövning. Det skulle kunna leda till att master eller ledningar byggs på platser där de skadar miljön eller bryter mot andra lagar, bara för att handläggningen drog ut på tiden. Istället för ett automatiskt ja införs en ny regel som ger operatörerna (företagen som bygger näten) rätt att kräva skadestånd. Om en domstol är för långsam med sitt beslut kan företaget alltså få ekonomisk ersättning för den skada eller kostnad som väntetiden har orsakat. På så sätt hoppas man ändå kunna sätta press på att hålla tidsgränserna, utan att tumma på kontrollen. Beslutet har brett stöd i riksdagen, men det finns en oro bland vissa partier. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har i ett särskilt yttrande påpekat att denna lagändring inte får bli en bromskloss. De menar att det är mycket viktigt att utbyggnaden av bredband och 5G fortsätter i hög takt, särskilt i glesbygden där uppkopplingen ofta är sämre än i städerna.