Riksdagen säger nej till nya lagar för framtidens cykelvägar

Nyligen fattade riksdagen beslut i flera frågor som rör hur vi planerar och bygger cykelvägar i Sverige. Beslutet handlar främst om pengar, lagar för hur man får bygga, och hur staten räknar på värdet av cykling. Bakgrunden till beslutet är en granskning från Riksrevisionen. Riksrevisionen är en myndighet som kontrollerar hur staten använder sina pengar. I deras rapport framkom det att statens arbete för att få fler att cykla inte har fungerat bra. Målen för ökad cykling har inte nåtts. Trots denna kritik valde majoriteten i riksdagen att inte införa några nya lagar eller ge mer pengar till cykling. Beslutet berör flera viktiga områden för cyklister. För det första sa riksdagen nej till att öka pengarna och rikta särskilda satsningar mot cykelinfrastruktur. Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) röstade tillsammans för att avslå dessa krav. De menar att det redan finns tillräckliga planer för Sveriges infrastruktur fram till år 2033 och att det inte behövs fler statliga direktiv just nu. Ett annat viktigt beslut handlade om så kallade friliggande cykelvägar. Idag säger den svenska väglagen att cykelvägar helst ska byggas i direkt anslutning till bilvägar. Det gör det komplicerat rent juridiskt att bygga en cykelväg som går en helt annan, kanske närmare eller säkrare, väg än bilvägen. Många har velat ändra denna lag för att göra det lättare att bygga friliggande cykelvägar, men riksdagen röstade nej även till detta. Man sa också nej till att förenkla pappersarbetet för mindre cykelprojekt och till att införa en gemensam standardfärg för cykelbanor i hela landet. Ytterligare en fråga som diskuterades var hur staten räknar ut vad som är värt att bygga. När staten planerar infrastruktur använder de samhällsekonomiska kalkylmodeller. Det är ett matematiskt system för att räkna ut om en väg ger mer nytta än vad den kostar. I dagens system värderas ofta den tid som bilar sparar på en ny väg högre än de hälsovinster som människor får av att cykla mer. Riksdagen sa nej till att ändra dessa beräkningsmodeller. Beslutet har fått skarp kritik från oppositionen. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) reserverade sig mot besluten. De anser att den nuvarande väglagen är ett stort hinder för kommuner som vill bygga säkra cykelvägar. De kritiserar också att det saknas pengar från staten, vilket gör det nästan omöjligt för kommuner och regioner att bygga långa och sammanhängande cykelnät. De menar att bilar fortsätter att prioriteras framför cyklar och människors hälsa. Vad innebär då detta beslut för de som påverkas? För dig som cyklar betyder det i praktiken att utvecklingen av nya, säkra och fristående cykelvägar inte kommer att snabbas på av några nya statliga lagar eller pengar i närtid. Kommuner får fortsätta arbeta utifrån de gamla reglerna. Det betyder att det fortfarande kan vara svårt att dra cykelvägar genom skogar eller åkrar där det inte redan finns en bilväg, och att bilens framkomlighet ofta kommer att väga tyngst när nya vägar planeras.