Riksdagen säger nej till nya mål för ökat cyklande

Riksdagen har nyligen tagit ställning till framtidens cykelpolitik i Sverige. Debatten och beslutet handlade specifikt om statens styrning och huruvida Sverige behöver nya nationella mål för att få fler människor att välja cykeln framför andra transportmedel. Bakgrunden till beslutet är en granskning som gjorts av Riksrevisionen. Riksrevisionen är en oberoende myndighet med uppdrag att granska vad staten gör och om skattepengar används på ett effektivt sätt. I sin rapport kom de fram till att den svenska statens arbete för att förbättra cykeltrafiken har varit ineffektivt och otydligt. Riksrevisionen menade att det saknas en röd tråd i hur staten styr mot de uppsatta målen för transport och miljö. Regeringen svarade på denna kritik genom en skrivelse till riksdagen, där de angav att de anser att den nuvarande styrningen via myndigheter och redan existerande miljömål faktiskt är tillräcklig. När frågan behandlades i riksdagen handlade beslutet om fyra centrala punkter. Den första punkten gällde införandet av ett helt nytt nationellt mål för cykling. Ett av huvudförslagen från oppositionen var att sätta ett tydligt mål om att fördubbla cyklandet i Sverige. Den andra punkten rörde den statliga styrningen och hur arbetet med cykelfrågor ska följas upp nationellt. Den tredje punkten handlade om specifika insatser för att koppla ihop cykling med folkhälsa och en hållbar samhällsutveckling. Den sista punkten innebar att riksdagen formellt skulle avsluta ärendet och lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Utfallet i riksdagen blev att en majoritet valde att följa regeringens linje. Majoriteten bestod av regeringspartierna, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som fick stöd av Sverigedemokraterna. Genom att rösta för detta förslag sa riksdagen nej till att införa ett mål om fördubblat cyklande. De röstade även nej till krav på ökad statlig styrning och extra satsningar för att främja folkhälsan genom cykling. Istället lade man skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet är avslutat och att arbetet kommer att fortsätta precis som förut utan de förändringar som efterfrågats. Beslutet har dock mött kritik från oppositionspartierna, vilka utgörs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Dessa partier anser att regeringen och Sverigedemokraterna ignorerar de tydliga rekommendationer som Riksrevisionen presenterade. Kritikerna argumenterar för att avsaknaden av ett mätbart fördubblingsmål gör det mycket svårare för Sverige att minska utsläppen i samhället och nå klimatmålen. De menar också att den nuvarande politiken är för svag för att kunna bygga en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister i hela landet. Utöver de politiska partierna har även olika cykelorganisationer uttryckt oro. Deras bedömning är att när staten inte tar ett tydligt ekonomiskt och strategiskt ansvar riskerar Sverige att halka efter andra jämförbara länder där cyklingen prioriteras högre nationellt. För de personer som påverkas av beslutet, framför allt cyklister och de som arbetar med stadsplanering runt om i landet, innebär utfallet att inga nya riktlinjer eller nationella resurser tillkommer för cykling i nuläget. Framtiden för cykelinfrastrukturen kommer i stor utsträckning fortsatt att ligga på kommunernas bord, utan en starkare styrning från staten.