Riksdagen avslår krav på utbyggt bredband och mobiltäckning

Riksdagen har behandlat frågor som rör Sveriges digitala framtid. Ett av de stora ämnena som debatterats handlar om tillgången till elektronisk kommunikation. Detta betyder i praktiken snabbt bredband till hushåll och stabil mobiltäckning när man reser med tåg längs det svenska järnvägsnätet. I detta beslut har riksdagen valt att avslå flera förslag från oppositionen. Förslagen handlade i stora drag om att staten borde ta en mer aktiv roll för att garantera att alla medborgare, oavsett var de bor i landet, ska ha tillgång till bra uppkoppling. Regeringspartierna, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, röstade tillsammans med Sverigedemokraterna nej till dessa krav. Grundmålet för denna majoritet är att marknaden i första hand ska driva utbyggnaden. Det betyder att privata telebolag och bredbandsleverantörer ska bygga ut näten där det finns en efterfrågan från kunder. Regeringen anser att de insatser och strategier som redan finns är tillräckliga. Man pekar framför allt på den nya digitaliseringsstrategin som sträcker sig fram till år 2030. Man lyfter också fram Post- och telestyrelsen (PTS). PTS är den myndighet som bevakar områdena för elektronisk kommunikation och post. De har i uppdrag att dela ut statliga pengar till de platser i landet där det är för dyrt eller olönsamt för de privata bolagen att bygga ut bredband på egen hand. När det kommer till frågan om mobiltäckning på tåg konstaterar regeringen att det finns tekniska problem. Moderna tågvagnar är ofta byggda på ett sätt som dämpar radiosignaler, vilket gör det svårt för mobilsignalerna att nå in i vagnen. Regeringens ståndpunkt är att detta problem inte bör lösas genom att staten stiftar nya lagar eller ställer tvingande krav på bolagen. I stället anser man att tågbolagen och telekombranschen måste samarbeta för att hitta tekniska lösningar tillsammans. Oppositionen, som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, håller inte med om detta. De har framfört omfattande kritik mot beslutet och menar att regeringen agerar för passivt i en tid då digitaliseringen är avgörande för att samhället ska fungera. De anser att marknaden har misslyckats med att leverera snabbt bredband till alla delar av landet. Enligt kritikerna riskerar detta att skapa en digital klyfta, där människor på landsbygden får sämre förutsättningar än de som bor i städerna. Kritiken rör också i hög grad tågtrafiken. Oppositionen menar att när staten inte ställer tydliga krav och saknar en samordnande roll, så halkar Sverige efter andra länder. En stabil uppkoppling anses i dag vara ett grundkrav för att människor ska kunna studera eller arbeta under tiden de reser. Om det inte går att arbeta på tåget minskar konkurrenskraften för tåget som transportmedel, vilket oppositionen ser som ett allvarligt problem för framtiden. För de medborgare som påverkas av beslutet innebär det att inga stora statliga regeländringar är att vänta framöver. Bredbandsutbyggnaden kommer att följa den plan som redan är satt fram till år 2030, med PTS som fördelar de ekonomiska stöden till glesbygden. För resenärer på den svenska järnvägen innebär beslutet att en förbättring av internetuppkopplingen ombord helt och hållet ligger i händerna på de enskilda tågoperatörerna. Det är upp till dem att besluta om och när de vill investera i ny teknik, till exempel fönster som släpper igenom mobilsignaler bättre eller tekniska förstärkare i själva tågvagnarna.