Riksdagen pausar snabba åtgärder för digital delaktighet och kunskap

I dagens samhälle förväntas i stort sett alla medborgare kunna använda internet och digitala tjänster för att sköta sin vardag. Det handlar om allt från att betala räkningar till att boka tid hos läkaren eller ansöka om bidrag. Men alla har inte den kunskap eller utrustning som krävs. Riksdagens trafikutskott har nyligen behandlat frågor om just digital delaktighet och digital kompetens, det vill säga förmågan att använda modern teknik. Dessa två punkter står i centrum för det senaste beslutet. Beslutet i utskottet innebär att majoriteten säger nej till flera förslag från oppositionen. Förslagen gick ut på att införa snabba insatser för att hjälpa personer som inte känner sig bekväma i den digitala världen. Det handlade också om att utöka statliga utbildningar för att stärka den digitala kunskapen på svensk arbetsmarknad. Vad var då anledningen till att dessa förslag avslogs? Beslutet bygger på en skrivelse från regeringen. Denna skrivelse baseras i sin tur på en granskning från Riksrevisionen, en myndighet som granskar hur staten använder sina pengar och sköter sitt uppdrag. Regeringspartierna, vilka består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, fick medhåll av Sverigedemokraterna. Tillsammans anser de att man inte bör stressa fram nya lagkrav eller specifika uppdrag till myndigheter just nu. I stället för att agera omedelbart vill majoriteten hantera dessa viktiga frågor inom ramen för en helt ny strategi för digitalisering. Denna plan är tänkt att gälla under perioden 2025 till 2030. Vidare planerar regeringen att slå samman två befintliga myndigheter: Myndigheten för digital förvaltning (som ofta kallas för Digg) och Post- och telestyrelsen (som förkortas PTS). Tanken är att en större och mer samlad myndighet ska kunna styra de digitala frågorna mer effektivt i framtiden. Man vill minska splittringen och se till att statens pengar ger bättre resultat över tid. För de personer i samhället som påverkas mest, till exempel äldre eller personer som av andra skäl har svårt med teknik, innebär beslutet att de får fortsätta vänta på nya nationella hjälpinsatser. Det kommer inte att skapas några nya omedelbara stödlinjer från statens sida för att öka den digitala delaktigheten just nu. Detta vägval har mött omfattande kritik. Oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, har reserverat sig mot beslutet. De menar att regeringen och Sverigedemokraterna väljer att vänta på papper och framtida strategier när människor lider av bristande service redan i dag. När det gäller frågan om digital delaktighet är oppositionen oroad över att icke-digitala medborgare lämnas utanför när banker, vård och statliga tjänster i snabb takt flyttar ut på nätet. De anser att staten har ett ansvar att se till att ingen lämnas efter i den tekniska utvecklingen. Gällande frågan om digital kompetens varnar partierna för att Sverige som land riskerar att förlora sin konkurrenskraft mot andra länder. Om inte staten aktivt satsar på konkreta utbildningar och insatser, anser oppositionen att bristen på rätt utbildad personal på arbetsmarknaden kommer att bli ännu värre. Det saknas redan i dag personer med rätt teknisk kompetens för att fylla de jobb som skapas. Sammanfattningsvis handlar beslutet om en avvägning mellan att vänta på en ny, långsiktig plan eller att sätta in åtgärder omedelbart. Frågan går nu vidare till hela riksdagen där en slutgiltig omröstning ska ske. Eftersom regeringspartierna och Sverigedemokraterna har en majoritet tillsammans är det troligt att utskottets beslut kommer att stå fast och att förslagen därmed avslås. Debatten om hur snabbt Sverige behöver agera för att minska det digitala gapet mellan olika grupper i samhället kommer dock med stor sannolikhet att fortsätta.