Riksdagen säger nej till nya krav på artificiell intelligens

Riksdagen har tagit ett beslut gällande Sveriges digitala utveckling. Ett av de områden som diskuterades mest var artificiell intelligens (AI). Beslutet innebar att riksdagen valde att säga nej till en rad förslag från olika politiska partier. Dessa förslag handlade specifikt om två saker: att skapa nya regler för att göra tekniken säkrare, och att hitta sätt för att snabbare få in den i samhället. För att förstå beslutet måste man titta på vad som ledde fram till det. Under året har medlemmar i riksdagen lämnat in över hundra olika förslag, så kallade motioner, om hur Sverige ska hantera teknik. Samtidigt har den myndighet som granskar staten, Riksrevisionen, skrivit en rapport om hur staten driver digitala projekt. Utifrån detta har riksdagens trafikutskott, en grupp politiker som förbereder beslut, gått igenom alla förslag om den nya tekniken. Majoriteten i utskottet består av regeringspartierna, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, tillsammans med Sverigedemokraterna. De valde att rösta nej till alla förslag från de andra partierna. Deras motivering är att regeringen redan jobbar med dessa frågor. Regeringen håller just nu på att skriva en ny plan för Sveriges digitalisering som ska gälla från år 2025 till 2030. Ett annat tungt vägande skäl till avslaget är att den Europeiska unionen (EU) har tagit fram en helt ny lagstiftning som kallas för AI-akten. Denna lagstiftning kommer att gälla i Sverige och ska reglera hur tekniken får användas. Majoriteten menar också att staten redan arbetar med att göra myndigheter mer effektiva. Till exempel planerar man att slå ihop Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Post- och telestyrelsen (PTS). Därför tycker regeringen och Sverigedemokraterna att det inte behövs några fler krav eller nya lagar från riksdagen just nu. Men beslutet möter kritik från oppositionen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig mot beslutet. Det betyder att de officiellt har anmält att de inte håller med. Deras kritik handlar framför allt om att regeringen saknar tempo och att Sverige riskerar att hamna bakom andra länder i utvecklingen. Centerpartiet lyfter att det är bråttom. De menar att Sverige måste bli mycket snabbare på att använda tekniken, både inom statliga verksamheter och i privata företag. Om vi är för passiva kan Sverige förlora sin ställning som ett land i framkant när det gäller teknik, vilket kan påverka ekonomin negativt i framtiden. Socialdemokraterna och Miljöpartiet betonar en annan sida av saken. De tycker att det saknas tydliga regler för hur man tar socialt ansvar när systemen byggs och används. Det kan innebära risker när det kommer till etik och hur människor behandlas av datorprogram. De anser att regeringen borde ställa hårdare krav på att dessa risker hanteras. För medborgare och företag innebär det här beslutet att det under den närmaste tiden inte kommer några nya, specifika lagar från Sveriges riksdag för att varken bromsa eller skynda på tekniken. I stället är det regeringens framtida plan och reglerna från unionen som kommer att styra hur detta hanteras i samhället framöver. Utvecklingen kommer alltså att fortsätta styras centralt av regeringen och inte genom nya krav från riksdagens ledamöter.