Riksdagen säger nej till nya krav på statlig e-legitimation

Riksdagen har nyligen debatterat och tagit beslut om inriktningen för Sveriges digitala utveckling. Grunden till denna debatt är en kritisk rapport från Riksrevisionen, som tidigare har granskat hur staten genomför stora digitala projekt. Rapporten visade tydligt att statliga it-satsningar ofta brister i styrning och därmed blir betydligt dyrare än vad som först var beräknat. Med anledning av dessa brister har olika riksdagspartier lagt fram en rad förslag. Dessa förslag handlar främst om fyra specifika områden: den allmänna inriktningen för digitalisering, hur digitaliseringen ska ske inom offentlig verksamhet, hur statliga digitala projekt ska styras samt frågan om en statlig e-legitimation. Ett av de stora kraven från oppositionen var att offentlig verksamhet i högre grad ska tvingas dela med sig av öppen data och använda öppen källkod. Öppen källkod innebär att den underliggande koden i ett datorprogram är öppen för vem som helst att läsa och förbättra. Detta framhålls ofta som ett sätt att undvika att staten blir inlåst hos stora privata it-företag. Samtidigt har partier lyft krav på att staten måste ta ett större socialt ansvar för digitaliseringen. Den kanske mest omdiskuterade punkten handlade om digital autentisering, det vill säga hur vi identifierar oss på nätet. I dag är många invånare helt beroende av bank-id, en tjänst som drivs av privata banker. Flera partier krävde att staten ska öka tempot för att erbjuda en fullgod statlig e-legitimation, så att personer som inte kan få bank-id inte hamnar utanför samhällets digitala tjänster. Trots dessa krav röstade riksdagens majoritet nej till samtliga motioner inom dessa fyra områden. Majoriteten bestod av regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) samt samarbetspartiet Sverigedemokraterna (SD). Deras motivering till avslaget är att regeringen redan arbetar med dessa frågor. De hänvisar till en ny strategi för digitalisering som sträcker sig fram till 2030. Enligt majoriteten kommer sammanslagningen av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Post- och telestyrelsen (PTS) att ge en bättre samlad kontroll över digitaliseringen, och därför behövs inga nya lagkrav nu. Beslutet möttes av stark kritik från Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Vänsterpartiet (V). Centerpartiet uttryckte oro för att Sverige halkar efter tekniskt. De menar att bristen på öppna data och öppen källkod minskar konkurrensen och gör det svårare för innovativa företag att utvecklas. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fokuserade starkt på det sociala ansvaret. De framhöll att det är fel att staten avstår från att driva fram en statlig e-legitimation i snabbare takt. Enligt dem riskerar beslutet att förlänga utanförskapet för hundratusentals medborgare som av olika skäl saknar tillgång till bank-id. För allmänheten betyder detta beslut i praktiken att utvecklingen rullar vidare i samma spår som tidigare. Arbetet med statliga e-legitimationer kommer att fortsätta i nuvarande takt. De myndigheter som hanterar digitala tjänster kommer att driva sina projekt vidare utan några nya, omedelbara lagkrav på öppen källkod eller utökad datadelning. Förhoppningen från riksdagens majoritet är att den skärpta övervakningen från den nya sammanslagna myndigheten ska räcka för att i framtiden hålla nere de skenande kostnaderna för statliga it-projekt.