Grönt ljus för svenska soldater på Nato-uppdrag nästa år

Den 10 december 2025 fattade riksdagen ett viktigt beslut om hur Sverige ska bidra till militäralliansen Natos säkerhet under det kommande året. Det handlar om att svenska soldater, sjömän och piloter ska kunna skickas utomlands för att delta i det som kallas för avskräckning och försvar. Eftersom Sverige numera är medlem i Nato har vi lovat att hjälpa till att skydda andra medlemsländer, precis som de har lovat att skydda oss. Beslutet som riksdagen har klubbat igenom innebär att regeringen får tillstånd att skicka iväg svenska förband till olika platser inom det nordatlantiska området fram till den 31 december 2026. Det är inte en obegränsad mängd personal det handlar om, utan riksdagen har satt tydliga tak för hur många som får åka. För armén, alltså markförband och specialförband, ligger gränsen på högst 1 700 personer. För marinen, som arbetar till sjöss med fartyg, är gränsen 700 personer. För flygvapnet och luftförsvaret får högst 600 personer delta. Totalt sett är det alltså en ganska stor insats som Sverige gör för att visa att vi tar vårt ansvar i alliansen. En central del i detta beslut är begreppet avskräckning. Det kan låta lite hårt, men tanken är faktiskt att bevara freden. Genom att Nato har soldater på plats i länder som ligger nära oroliga områden, till exempel i Lettland och Finland, visar man tydligt att man är redo att försvara sig. Syftet är att ingen ska våga anfalla. Det fungerar lite som ett lås på dörren eller ett larm; det finns där för att stoppa inbrottstjuven innan brottet ens har begåtts. De svenska soldaterna kommer bland annat att vara en del av en multinationell styrka i Lettland, men även delta i övningar och bevakning i Finland samt till sjöss och i luften. Det finns också en allvarligare sida av beslutet. Även om huvudsyftet är att bevara freden, så innebär beslutet att om ett annat Nato-land skulle bli anfallet, så kan de svenska styrkorna som redan är på plats behöva stanna kvar och strida. Det är detta som är kärnan i Natos artikel 5, som säger att ett angrepp mot ett medlemsland är ett angrepp mot alla. I riksdagen var de flesta partier överens om att detta är rätt väg att gå för Sverige. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, som förberett frågan, menar att det är avgörande för Sveriges egen säkerhet att vi är en pålitlig medlem i Nato. Men alla tyckte inte exakt lika. Vänsterpartiet valde att reservera sig mot en del av beslutet. De stöder att Sverige skickar trupp för att skydda våra grannländer, men de ville att riksdagen skulle sätta upp en tydlig regel om att svenska soldater aldrig får delta i övningar eller verksamhet där kärnvapen är inblandade. De menar att kärnvapen gör världen osäkrare. Utskottets majoritet, alltså de flesta andra partier, sa nej till detta krav. De menar att Sverige har gått med i Nato utan några sådana specialregler och att vi måste ställa upp på hela Natos strategi, som även inkluderar kärnvapen som en sista utväg för avskräckning. Det fanns också två ledamöter som ville att riksdagen skulle säga nej till hela förslaget, eftersom de anser att Natomedlemskapet gör Sverige mindre säkert, men deras förslag röstades ner. Sammanfattningsvis betyder dagens beslut att svensk militär under 2026 kommer att synas mer ute i Europa och i vårt närområde. Det är en del av Sveriges nya vardag som allierad, där vi tillsammans med andra länder bygger en gemensam mur för att försöka hålla kriget borta från våra gränser.