Riksdagen klubbar miljarder till FN, Nato och fredsinsatser

Den 10 december 2025 fattade riksdagen ett viktigt beslut om hur Sverige ska använda sina pengar för internationellt samarbete under det kommande året. Beslutet gäller det som kallas för utgiftsområde 5, vilket är den del av statsbudgeten som handlar om internationell samverkan. Totalt handlar det om cirka 2,5 miljarder kronor som ska användas under 2026 för att stärka Sveriges röst i världen och bidra till fred och säkerhet. Beslutet i riksdagen togs med acklamation, vilket innebär att ledamöterna svarade ja utan att en formell rösträkning behövde genomföras, eftersom utgången redan var tydlig. Den absolut största delen av pengarna, nästan 1,7 miljarder kronor, går till medlemsavgifter i internationella organisationer. Precis som man betalar en avgift för att vara med i en förening eller ett idrottslag, måste Sverige betala för att vara medlem i stora globala organisationer. De viktigaste organisationerna som nämns i budgeten är Förenta nationerna (FN), Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). En viktig förändring inför 2026 är att avgifterna har höjts, bland annat till FN. Dessutom ingår kostnader för Natos civila budget, eftersom Sverige numera är medlem i försvarsalliansen. Att betala dessa avgifter är en förutsättning för att Sverige ska kunna vara med och påverka beslut som rör allt från mänskliga rättigheter till säkerhetspolitik. Utöver medlemsavgifterna går pengar till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Det handlar om att Sverige ska kunna bidra till att lösa konflikter och bygga säkerhet tillsammans med andra länder. I budgeten finns också pengar till specifika myndigheter. En sådan är Inspektionen för strategiska produkter (ISP). De har i uppdrag att kontrollera svensk export av krigsmateriel och granska utländska investeringar i Sverige så att de inte hotar vår säkerhet. En annan myndighet som får pengar är Svenska institutet, vars jobb är att öka intresset och förtroendet för Sverige i utlandet, bland annat genom att locka internationella talanger hit. Även om riksdagen klubbade regeringens förslag fanns det andra åsikter. De partier som inte sitter i regeringen, alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, hade egna förslag i sina motioner. Till exempel ville flera av dessa partier ge mer pengar till internationella domstolar som ICC, för att de bättre ska kunna utreda krigsbrott i pågående konflikter som den i Gaza. Socialdemokraterna ville också återställa stödet till fredsforskningsinstitutet Sipri. Centerpartiet föreslog istället vissa besparingar på myndigheternas administration. Utrikesutskottet, som är den grupp i riksdagen som förbereder dessa frågor, rekommenderade dock att riksdagen skulle säga nej till oppositionens förslag och ja till regeringens budget, vilket alltså blev slutresultatet. Sammanfattningsvis innebär beslutet att Sverige fortsätter att satsa stora resurser på att vara en aktiv del av det internationella samfundet. Genom att betala våra avgifter och stödja strategiska insatser vill riksdagen säkerställa att svenska intressen tas tillvara och att vi kan bidra till en säkrare omvärld.