Beslutet klubbat: Staten garanterar 34 miljarder till nytt sorts bistånd

Riksdagen har röstat ja till ett förslag som förändrar hur en stor del av det svenska biståndet finansieras. Regeringen har nu fått godkännande att ställa ut så kallade statliga garantier för biståndsverksamhet upp till en summa av 34 miljarder kronor under 2026. Det här är en del av regeringens plan för att modernisera biståndet, men det har också mött kritik från oppositionen. **Vad är en statlig garanti?** För att förstå beslutet behöver man förstå vad en garanti är. I vanliga fall ger staten biståndspengar direkt till en organisation eller ett land. Med det här systemet fungerar staten istället som en säkerhet, lite som en borgenär (någon som går i borgen för ett lån). Det betyder att svenska staten lovar att täcka kostnaderna om ett projekt skulle gå ekonomiskt dåligt. Syftet med detta är att få banker och privata företag att våga investera pengar i länder och områden där de annars skulle tycka att risken är för hög. Det kan handla om oroliga områden eller länder med svag ekonomi. **Varför görs detta?** Bakgrunden till beslutet är bland annat Rysslands invasion av Ukraina. Behovet av pengar för att bygga upp Ukraina igen är enormt, och statens pengar räcker inte till allt. Genom att använda garantier hoppas regeringen (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tillsammans med Sverigedemokraterna att man kan ”låsa upp” mer pengar från den privata marknaden. Tanken är att om staten tar en del av risken, så vågar företag satsa på att bygga infrastruktur och energisystem. Det ses också som ett sätt att effektivisera biståndet, så att varje skattekrona kan leda till större investeringar, särskilt inom klimatomställning. **Kritik från oppositionen** Förslaget har dock inte gått igenom utan debatt. Oppositionspartierna – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – har framfört kritik mot den här inriktningen. En av de största farhågorna är att biståndet ändrar karaktär. Kritiken handlar om att när man involverar svenska företag och garantier, så finns det en risk att man börjar tänka mer på vad Sverige tjänar på det, snarare än vad mottagarlandet behöver. Oppositionen menar att fokus riskerar att flyttas från att bekämpa fattigdom och hjälpa utsatta människor, till att främja svenska exportintressen eller nå migrationspolitiska mål. De är oroliga för att de allra fattigaste länderna, som kanske inte är intressanta för företag att investera i, kommer att få mindre hjälp när systemet ställs om på det här sättet. Trots kritiken har nu riksdagen gett regeringen grönt ljus att använda upp till 34 miljarder kronor för dessa garantier under nästa år.