Riksdagen säger nej till ökad statlig kontroll över förskolan

Riksdagen har nyligen tagit ett viktigt beslut som rör Sveriges alla förskolor. Beslutet handlar i grunden om vem som ska ha ansvaret för att förskolorna håller en god kvalitet och hur kontrollen av dem ska fungera. Trots kritik om att förskolorna är ojämlika, valde riksdagen att säga nej till flera förslag om att öka statens makt. För att förstå beslutet måste vi först titta på vad som ledde fram till det. Allt började med en granskning från Riksrevisionen. Riksrevisionen är en myndighet som fungerar som statens revisorer. Deras jobb är att granska vad staten gör och se till att skattepengar används på ett bra sätt. Deras rapport visade att staten inte gör tillräckligt för att garantera att alla barn får en likvärdig förskola. Rapporten slog fast att kommunernas kontroll och prövning av förskolor varierar väldigt mycket beroende på var i landet man bor. Detta skapar osäkerhet för både barnen och de som driver förskolorna. Regeringen skrev ett svar på denna rapport till riksdagen. Utskottet i riksdagen som arbetar med utbildningsfrågor behandlade detta svar och även flera förslag från oppositionen. Oppositionen är de partier som inte sitter i regeringen. I det här fallet fokuserade riksdagen på fyra huvudsakliga punkter. Den första punkten handlade om ansvaret för tillsyn och tillstånd. Idag är det kommunerna som bestämmer vilka som får starta en förskola och det är också kommunerna som ska kontrollera att förskolorna följer reglerna. Vissa partier ville flytta detta ansvar till staten och myndigheten Skolinspektionen. Men riksdagen röstade nej till detta förslag. Den andra punkten handlade om statligt stöd till förskolor. Det fanns förslag om att staten skulle ge mer pengar och stöd för skolutveckling, särskilt riktat till mindre och fristående förskolor. Även detta förslag fick ett nej av riksdagen. Den tredje punkten rörde en så kallad förskolekommission. Flera partier krävde att staten skulle starta en nationell kommission, alltså en stor samlad expertgrupp, för att ta ett helhetsgrepp om förskolans problem. Riksdagen röstade nej också till detta. Den fjärde och sista av dessa punkter handlade om regeringens egen skrivelse kring problemen. Riksdagen valde att godkänna regeringens svar och lägga det till handlingarna, vilket betyder att man anser att ärendet är avslutat för tillfället. Beslutet fick stöd av Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L). Deras argument är att det inte behövs nya lagar just nu. De menar att det redan pågår utredningar, till exempel en utredning om en likvärdig förskola, och att man måste vänta på att dessa utredningar blir klara innan man ändrar hur förskolan styrs. Oppositionspartierna Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) röstade emot och riktade hård kritik mot beslutet. De tycker att regeringen arbetar alldeles för långsamt. S och V anser att kommunernas kontroll är för svag för att stoppa företag som bara vill tjäna pengar på förskolan. C anser i stället att staten borde ta över tillstånden för att göra det enklare för små, bra förskolor att starta. Alla dessa partier är besvikna över att det inte blir någon förskolekommission, då de menar att förskolan befinner sig i en kris som kräver omedelbara åtgärder för personalen och barngrupperna. För de barn, föräldrar och den personal som påverkas av detta innebär beslutet att ingenting kommer att förändras omedelbart. Reglerna förblir desamma och kommunerna fortsätter att ha det huvudsakliga ansvaret för landets förskolor. Framtiden får utvisa om de utredningar som regeringen väntar på kommer att leda till några större förändringar längre fram.