Riksdagen har beslutat om en ny lag som riktar sig direkt mot den svarta ekonomin och organiserad brottslighet. Beslutet innebär att det införs ett nytt brott som kallas för olovlig finansiell verksamhet. Syftet är att göra det mycket svårare för kriminella gäng att tvätta pengar och använda det finansiella systemet för brottsliga syften. Problemet med penningtvätt har vuxit sig stort under de senaste åren. Kriminella nätverk tjänar stora summor på narkotika, bedrägerier och vapenhandel. För att kunna använda pengarna i det vanliga samhället måste de tvättas, vilket ofta sker genom oseriösa aktörer som erbjuder finansiella tjänster utan att följa lagarna. Enligt rapporter från Finanspolisen finns det en stor marknad där kriminella betalar professionella aktörer för att dölja pengarnas ursprung. Det är denna verksamhet som riksdagen nu vill komma åt med hårdare tag. Den nya lagen gör det straffbart att driva verksamhet som kräver tillstånd eller registrering hos Finansinspektionen om man saknar just detta. Det kan handla om valutaväxling eller annan hantering av pengar. Tidigare har myndigheterna mest kunnat dela ut avgifter eller förelägganden, men nu blir det en fråga för polisen och åklagare. Straffet för brott av normalgraden blir böter eller fängelse i högst två år. Om brottet bedöms som grovt, till exempel om det handlar om stora belopp eller har skett systematiskt, är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Ett viktigt inslag i den nya lagen är att polisen och Finansinspektionen ska samarbeta mer. Finansinspektionen ska anmäla misstänkta brott till åklagare, och åklagare kan ta hjälp av Finansinspektionens experter under utredningen. Detta ska göra utredningarna mer effektiva så att fler brott kan klaras upp. Under arbetet med lagen har det kommit in vissa synpunkter från experter. En del har funderat på om det är rätt väg att gå med kriminalisering eller om det hade räckt med högre avgifter. Det har också funnits frågor kring rättssäkerheten, eftersom man kan bli straffad även om man inte gjort fel med flit utan bara varit väldigt slarvig, så kallad grov oaktsamhet. Trots dessa diskussioner har det funnits en stor politisk enighet. Alla partier i riksdagen, från vänster till höger, har röstat ja till förslaget. Det visar att det finns en gemensam vilja att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten och skydda det finansiella systemet. Lagen kommer att träda i kraft den 2026-03-01. Förhoppningen är att detta ska leda till att färre oseriösa företag kan verka på marknaden och att förtroendet för det svenska finansiella systemet stärks.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket pengar som ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning för år 2026. Det handlar om en totalsumma på drygt 22 miljarder kronor. Dessa pengar är avgörande för att Sveriges finansiella system ska fungera stabilt och säkert. Beslutet påverkar flera myndigheter som har i uppdrag att hålla koll på banker, hantera statens skulder och se till att skattepengarna används på rätt sätt. Grunden i beslutet är regeringens förslag. En central del handlar om att sätta upp tydliga mål för finansmarknaden. Riksdagen har bestämt att systemet ska präglas av en sund konkurrens. Det betyder att olika banker och finansiella företag ska tävla om kunderna på lika villkor, vilket ofta leder till bättre priser och tjänster för dig som privatperson. Samtidigt har man skärpt målen för konsumentskydd. Det innebär att företag måste ta ett större ansvar för att deras tjänster är säkra och att du som kund inte drabbas av oseriösa aktörer eller bedrägerier. Det finansiella systemet ska vara stabilt och ha ett högt förtroende hos allmänheten. I budgeten ingår pengar till flera viktiga myndigheter. En av dessa är Finansinspektionen, som fungerar lite som en polis för banker och försäkringsbolag. De ser till att företagen följer reglerna. En annan myndighet är Riksgälden, som fungerar som statens egen bank och sköter statens lån och skulder. Även Kammarkollegiet och Statens servicecenter får pengar genom detta beslut. Det fanns dock kritik mot beslutet från oppositionspartierna. Socialdemokraterna (S), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) hade egna förslag som de ville skulle gå igenom i stället. En tydlig skillnad fanns i synen på Statens servicecenter. Det är platser dit medborgare kan gå för att få hjälp med myndighetsärenden, till exempel från Försäkringskassan eller Skatteverket. Oppositionspartierna ville satsa mer pengar på dessa kontor för att öka tillgängligheten och servicen runt om i landet. Eftersom regeringspartierna och Sverigedemokraterna (SD) har majoritet i riksdagen röstades dessa alternativa förslag ner, och regeringens budget vann omröstningen. För dig som medborgare innebär beslutet att staten fortsätter sitt arbete med att hålla ekonomin säker. Det innebär inga drastiska förändringar i din vardag, men det sätter ramarna för hur myndigheterna ska arbeta under det kommande året. Målet med den nya inriktningen är att skapa en finansmarknad som fungerar bättre för vanliga hushåll och företag, samtidigt som staten håller hårt i plånboken för att sköta sina egna finanser effektivt.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket pengar som ska satsas på regional utveckling under 2026. Totalt handlar det om cirka 4,9 miljarder kronor som ska fördelas för att skapa bättre förutsättningar att bo och verka i hela landet. Syftet är att minska skillnaderna mellan städer och landsbygd. Beslutet innebär att pengar avsätts för att stötta kommersiell service, som till exempel dagligvarubutiker och bensinstationer i glesbygd. Detta ses som viktigt för att människor ska kunna bo kvar på orter med långa avstånd till större städer. Budgeten innehåller också stöd till företag för att de ska kunna växa och ställa om till mer miljövänlig teknik, samt särskilda transportbidrag för de norra delarna av Sverige. Regeringspartierna Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L) fick stöd av Sverigedemokraterna (SD) för att få igenom budgeten. Oppositionspartierna Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) var kritiska och hade egna förslag där de ville satsa mer pengar. Kritiken handlade bland annat om att stödet inte räcker till när kostnaderna för el och varor ökar. Oppositionen ville se större satsningar på bland annat turism, landsbygdsavtal för bättre service och mer pengar till näringslivsutveckling i små kommuner. Dessa förslag röstades dock ner i kammaren.

Den 17 december 2025 fattade riksdagen beslut om hur statens pengar ska användas för att stötta svenska företag och handeln med utlandet. Det handlar om budgeten för det som kallas utgiftsområde 24, Näringsliv. Totalt rör det sig om cirka nio miljarder kronor som ska fördelas under 2026. Beslutet bygger på regeringens förslag och stöttas av Sverigedemokraterna, medan oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet hade invändningar. Vad går pengarna till? En stor del av budgeten går till myndigheter som arbetar med innovation, alltså nya idéer och uppfinningar. Verket för innovationssystem (Vinnova) får en betydande del av pengarna för att stötta forskning och utveckling. Syftet är att svenska företag ska kunna ta fram ny teknik och nya produkter som står sig väl i konkurrensen med andra länder. Det avsätts också pengar för att hjälpa svenska företag att sälja, eller exportera, sina varor utomlands. En specifik satsning i beslutet är ett tillskott av pengar till Norrlandsfonden. Det är en stiftelse som lånar ut pengar till företag i norra Sverige för att hjälpa dem att växa och utvecklas, vilket ses som viktigt för regionens framtid. Oenighet om målen för handeln Ett av de beslut som väckte debatt gällde målen för Sveriges handelspolitik. Regeringens mål är att handeln ska vara fri, hållbar och följa tydliga regler. Det låter kanske självklart, men oppositionen ville ändra formuleringen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet menade att ordet ”rättvis” borde finnas med i målet. De anser att handel inte bara ska vara fri, utan att den också måste bidra till social rättvisa och bättre villkor för människor i de länder vi handlar med. Eftersom regeringssidan har majoritet röstades dock dessa förslag ner, och det nuvarande målet ligger fast. Kritik gällande miljö och småföretag Utöver målen för handeln fanns det kritik mot hur pengarna fördelas. Oppositionspartierna menade i sina reservationer, som är deras sätt att protestera mot beslutet, att budgeten inte gör tillräckligt för den gröna omställningen. De anser att staten borde satsa mer på att hjälpa industrin att bli miljövänlig och klimatsmart. Det framfördes också åsikter om att villkoren för små företag behöver förbättras och att budgeten borde ha ett tydligare fokus på att hela landet ska leva, inte bara storstäderna. Vad innebär detta för framtiden? Beslutet innebär att det nu finns en spikad plan för hur staten ska använda sina resurser för att främja företagande under det kommande året. Förhoppningen från de som röstade ja är att detta ska skapa stabilitet och trygghet för företagen. Genom att satsa på forskning och export är tanken att fler jobb ska skapas och att Sveriges ekonomi ska växa. För dig som är ung kan detta spela roll för vilken typ av arbeten som kommer att finnas när du ska ut i arbetslivet, särskilt om du är intresserad av teknik, forskning eller internationell handel.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket Sverige ska betala i avgift till Europeiska unionen (EU) för år 2026. Summan landar på cirka 54,2 miljarder kronor. Beslutet grundar sig på regeringens budgetförslag och har hanterats av finansutskottet innan det röstades igenom i kammaren. Sveriges avgift till EU bestäms av flera olika faktorer, men den största delen baseras på landets bruttonationalinkomst (BNI). Enkelt förklarat betyder det att ju bättre det går för Sveriges ekonomi, desto mer betalar vi i avgift, men det finns också rabatter som dras av. Pengarna som Sverige betalar in går till EU:s gemensamma budget. Denna budget används för att finansiera projekt och stöd i hela Europa, till exempel inom jordbruk, forskning, klimatåtgärder och regional utveckling. Att betala avgiften är ett krav för att vara med i unionen. I samband med beslutet gav riksdagen också regeringen ett så kallat bemyndigande. Det betyder att regeringen får rätt att ingå ekonomiska avtal och åtaganden som följer av EU:s budgetregler under 2026. Det handlar om att Sverige måste kunna garantera att vi står för vår del av kostnaderna även för projekt som sträcker sig över längre tid än bara ett år. Även om det fanns ett brett stöd för att betala avgiften enligt plan, finns det en pågående diskussion om EU:s ekonomi på längre sikt. Sveriges inställning är att EU:s budget ska vara återhållsam. Det betyder att Sverige arbetar för att EU inte ska spendera mer pengar än nödvändigt och att man ska prioritera noga. Det har framkommit kritik och oro från regeringen gällande framtida kostnader. EU-ministern Jessica Rosencrantz har varnat för att om EU-kommissionens nya förslag för framtiden går igenom, kan den svenska avgiften höjas med så mycket som 60 procent. Hon har beskrivit en sådan ökning som orealistisk med tanke på Sveriges egna behov och prioriteringar. I riksdagsbehandlingen fanns det enighet kring själva summan för 2026 bland de flesta partier. Centerpartiet lämnade dock en reservation där de uttryckte att de ville se en dubblering av budgeten för EU:s energisamarbete för att bygga ut elnätet, men detta förslag röstades ner till förmån för regeringens linje. Det beslut som nu är taget säkrar att Sverige fullföljer sina betalningar och fortsätter vara en aktiv del av det europeiska samarbetet under det kommande året.

Riksdagen har nu fattat ett nytt beslut som rör Sveriges ekonomi och de lån som staten har tagit genom åren. Det handlar om utgiftsområde 26, som specifikt täcker kostnaderna för statsskuldsräntor. För år 2026 har riksdagen bestämt att anslaget ska ligga på cirka 26,95 miljarder kronor. Det är en stor summa pengar, men det positiva i sammanhanget är att kostnaden faktiskt minskar jämfört med föregående år. Statsskuld uppstår när staten lånar pengar för att täcka underskott i budgeten. Precis som för privatpersoner som lånar pengar till en bostad, måste staten betala ränta på sina lån. Det är myndigheten Riksgäldskontoret, ofta kallad Riksgälden, som har i uppdrag att sköta dessa lån. Deras mål är att hålla kostnaderna så låga som möjligt samtidigt som riskerna hålls nere. Det nya beslutet ger Riksgälden de pengar som krävs för att kunna betala räntorna och andra avgifter som är kopplade till lånen. Anledningen till att anslaget minskar med 1,8 miljarder kronor jämfört med 2025 beror på flera ekonomiska faktorer. En viktig del är det som kallas räntenetto. Det innebär att staten inte bara lånar upp pengar, utan även lånar ut pengar till olika myndigheter. När inkomsterna från den utlåningen ökar, minskar nettokostnaden för statsskulden. Dessutom påverkas kostnaden av hur den svenska kronan står sig mot andra valutor, eftersom en del av skulden kan påverkas av valutakurser. I riksdagen rådde det stor enighet kring detta beslut. Regeringen lade fram förslaget, och samtliga oppositionspartier – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – valde att inte lägga några motförslag som avvek från regeringens siffror. Det innebär att alla partier röstade för samma budgetnivåer. Trots enigheten fanns det vissa synpunkter i underlaget från finansutskottet. Kritiken, eller snarare uppmaningen, handlade om hur regeringen beräknar vissa avgifter, så kallade provisioner. Utskottet påpekade att den budgeterade summan för dessa avgifter (anslag 1:3) är högre än vad de faktiska kostnaderna ser ut att bli de kommande åren. Utskottet har därför bett regeringen att i framtiden tydligare motivera varför de vill avsätta mer pengar än vad prognoserna visar behövs. Men i slutändan godkändes ändå den föreslagna nivån för att säkerställa att det finns marginaler. Sammanfattningsvis innebär beslutet att staten har säkrat betalningarna för sina lån under nästa år, och att skattebetalarna kommer billigare undan än året innan tack vare ett förbättrat ekonomiskt läge för statens finanser.

Riksdagen har fattat ett nytt beslut om hur mycket pengar staten ska betala ut till Sveriges kommuner och regioner under år 2026. Det handlar om det som kallas för ”utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner”. Summan landar på totalt 180,7 miljarder kronor. Syftet med dessa pengar är att se till att viktig verksamhet som skola, vård och omsorg ska kunna fungera bra i hela landet, oavsett om man bor i en storstad eller i glesbygden. Bakgrunden till beslutet är att många av landets kommuner har en ansträngd ekonomi. De senaste åren har präglats av hög inflation, vilket betyder att allt har blivit dyrare. Det gäller inte bara mat och el, utan också kostnader för lokaler och material. En annan stor utgift som har ökat kraftigt är pensionerna till de som arbetar inom kommunen. När kostnaderna stiger snabbare än inkomsterna tvingas många kommuner att spara, vilket kan leda till sämre kvalitet i välfärden. De statliga bidragen är ett sätt att täcka upp för dessa hål i budgeten. Beslutet i riksdagen innebär att regeringens förslag gick igenom med stöd av Sverigedemokraterna. Regeringen menar att dessa pengar, tillsammans med att kommunerna får in mer skatt när konjunkturen vänder, kommer att stärka ekonomin under 2026. De pekar också på att inflationen nu sjunker, vilket gör att kostnaderna inte ökar i samma snabba takt som tidigare. Regeringen planerar även att se över systemet för hur pengarna fördelas, det så kallade utjämningssystemet, för att bättre stötta kommuner med gles bebyggelse. Men beslutet mötte kritik från oppositionspartierna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet hade alla egna förslag som innebar mer pengar än vad regeringen lade fram. En stor del av kritiken handlar om att bidragen inte automatiskt hänger med när priserna ökar. Socialdemokraterna vill till exempel införa en ”bottenplatta” där bidragen räknas upp i takt med inflationen varje år. Vänsterpartiet ville se kraftiga höjningar av bidragen för att undvika att personal sägs upp inom välfärden. Centerpartiet tryckte på för mer generella bidrag istället för riktade pengar som är krångliga att söka, samt mer stöd till landsbygden. Miljöpartiet varnade för att pengarna inte räcker för att utveckla verksamheterna. Trots kritiken röstade riksdagens majoritet för regeringens linje. Det innebär att kommunerna nu vet vad de har att röra sig med inför 2026. För dig som medborgare är förhoppningen att dessa pengar ska märkas genom att skolan, vårdcentralen och äldreboendet i din kommun kan behålla sin personal och fortsätta ge service, trots de tuffa ekonomiska tider som varit.

Riksdagen har nu fattat ett stort beslut som rör Sveriges arbetsmarknad. Det handlar om budgeten för år 2026 och hur över 90 miljarder kronor ska fördelas. Pengarna ska bland annat gå till Arbetsförmedlingen, ersättning till arbetslösa och insatser för att förbättra arbetsmiljön på olika arbetsplatser. Beslutet bygger på regeringens förslag och fick stöd av Sverigedemokraterna, medan de övriga partierna röstade emot. Bakgrunden till beslutet är att vi just nu har ett ekonomiskt läge med ganska hög arbetslöshet. Regeringen vill möta detta genom att ställa tydligare krav på människor som får bidrag. Tanken är att den som får pengar från staten också ska göra mer för att komma ut i arbete, till exempel genom att söka jobb mer aktivt eller börja studera. För att hjälpa till med detta läggs mer pengar på utbildningar inom yrken där det är brist på personal, exempelvis inom vården. Det kallas för arbetsmarknadsutbildningar. En annan viktig del av budgeten handlar om trygghet på jobbet. Det ska satsas pengar på att stoppa så kallad arbetslivskriminalitet. Det handlar om att företag som fuskar, utnyttjar personal eller bryter mot regler ska stoppas. Arbetsmiljöverket får i uppdrag att göra fler kontroller för att se till att ingen skadar sig eller dör på jobbet. Beslutet innebär dock inte att alla får mer pengar. Vissa stöd görs om eller minskas för att betala för de nya satsningarna. Det är här som kritiken från de andra partierna har varit som starkast. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att regeringen satsar alldeles för lite pengar. De menar att arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan) borde vara tryggare och att det behövs mer resurser för att hjälpa de som står långt ifrån arbetsmarknaden. De anser att de hårda kraven riskerar att göra människor fattigare istället för att hjälpa dem till jobb. Centerpartiet har en annan typ av kritik. De tycker inte heller att regeringens förslag är tillräckligt bra, men de vill se effektivare åtgärder och mindre administration snarare än bara mer pengar till allt. De vill att systemet ska bli snabbare på att matcha ihop arbetssökande med företag som behöver anställa. Sammanfattningsvis innebär beslutet att arbetslinjen betonas. Det blir mer fokus på att utbilda sig till jobb som faktiskt finns och hårdare kontroll av att de som får bidrag gör vad de ska. Samtidigt fortsätter arbetet med att göra svenska arbetsplatser säkrare. De nya reglerna och budgeten börjar gälla från och med år 2026.

Riksdagen har nu fattat ett viktigt beslut som rör alla Sveriges elever, studenter och lärare. Det handlar om statens budget för utbildning och forskning för år 2026. Totalt har riksdagen bestämt att cirka 107 miljarder kronor ska fördelas inom det som kallas utgiftsområde 16. Detta område täcker allt från förskolan och grundskolan till gymnasiet, vuxenutbildning och universitet. Beslutet bygger på regeringens förslag, som har stöd av Sverigedemokraterna, medan oppositionspartierna har haft andra idéer om hur pengarna borde användas. En stor del av satsningen handlar om att gå tillbaka till grunderna. Regeringen vill att skolan ska fokusera mer på att alla elever verkligen lär sig att läsa, skriva och räkna. Det finns en oro över att resultaten i skolan sjunker och att det är stökigt i klassrummen. Därför avsätts pengar specifikt för att införa mobilfria skolor och för att öka tryggheten och studieron. Tanken är att elever ska kunna koncentrera sig bättre utan distraktioner från digitala skärmar. Det satsas också pengar på nya läroplaner som ska vara tydligare med vad eleverna ska kunna. Förutom grundskolan går mer än hälften av pengarna till universitet och högskolor. Målet är att Sverige ska vara ett land som är bra på forskning och innovation. Genom att ge mer pengar till universiteten hoppas man att utbildningen ska hålla högre kvalitet och att forskare ska kunna göra nya upptäckter som gynnar samhället. Det finns också satsningar på vuxenutbildning och yrkeshögskola för att fler vuxna ska kunna utbilda sig till yrken där det behövs personal. Beslutet har dock mött kritik från oppositionen, som består av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De anser att regeringens satsningar inte räcker till. En stor kritikpunkt är att det behövs mer pengar till elevhälsan, alltså skolsköterskor och kuratorer, så att elever som mår dåligt kan få hjälp snabbare. Flera av partierna pekar också på att barngrupperna i förskolan är för stora och att det behövs mer personal där för att barnen ska få en trygg start. Centerpartiet har även lyft att de vill minska detalstyrningen och låta skolorna bestämma mer själva över hur pengarna ska användas. Vad innebär då detta för dig som elev? Konkret kan det betyda att det blir strängare regler kring mobiler i skolan och att det kan komma nya böcker och läromedel. För de som vill plugga vidare efter gymnasiet ska det finnas utbildningar med hög kvalitet. Beslutet visar tydligt att det finns olika synsätt på vad som är viktigast att satsa på inom skolan – ordning och kunskapsfokus eller mer resurser till hälsa och mindre grupper. Nu när budgeten är klubbad är det regeringens linje som gäller för 2026.

Riksdagen har nu röstat ja till regeringens budgetförslag för utgiftsområde 13, som handlar om integration och jämställdhet. Beslutet gäller för år 2026 och omfattar cirka 5,9 miljarder kronor. Det här beslutet markerar en fortsättning på den omläggning av integrationspolitiken som regeringen driver, där fokus flyttas från asylmottagande till arbetslinjen och språkkrav. Beslutet innebär att pengarna ska användas för att öka självförsörjningen bland utrikes födda. Regeringen menar att det har varit för enkelt att leva på bidrag utan att komma in i det svenska samhället. Därför införs nu tydligare krav på motprestationer för den som tar emot stöd. Målet är att bryta utanförskapet i områden där många står långt från arbetsmarknaden. Dessutom läggs resurser på att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, vilket ses som ett växande samhällsproblem. Kritiken mot beslutet har varit hård från oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De har i sina egna förslag velat se mer pengar till området. En stor skiljelinje handlar om mottagandet av flyktingar. Flera oppositionspartier vill att Sverige ska ta emot 5 000 kvotflyktingar per år, vilket är betydligt fler än vad regeringen har beslutat om. De varnar också för att fokuset på återvandring, alltså att folk ska flytta tillbaka till sina hemländer, kan skada tilliten i samhället och göra integrationen svårare. Trots motståndet vann regeringens förslag i voteringen, då de har stöd av Sverigedemokraterna. Det innebär att de förändringar och den budget som nu ligger fast kommer att styra arbetet med integration och jämställdhet under det kommande året.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur pengarna för studiestöd ska användas under 2026. Beslutet bygger på regeringens förslag och innebär att den totala budgeten landar på cirka 35,8 miljarder kronor. Det här beslutet påverkar både svenska studenter och personer som flytt hit från Ukraina. En av de mest konkreta förändringarna är att det särskilda bidraget som kallas studiestartsstöd kommer att tas bort helt och hållet. Det här stödet har funnits för att hjälpa arbetslösa personer som har en kort utbildning att våga börja plugga igen. Regeringen och partierna som stödjer förslaget menar att stödet inte har fungerat som det var tänkt. De pekar på att pengarna ofta har gått till personer som redan har en gymnasieutbildning, vilket inte var meningen, och att det varit krångligt att administrera. Därför försvinner detta stöd från och med den 1 januari 2026. Samtidigt införs en ny regel som ger fler människor rätt till studiestöd. Det handlar om personer från Ukraina som har kommit till Sverige på grund av kriget. De som har haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst tolv månader kommer nu att kunna söka studiemedel från CSN (Centrala studiestödsnämnden). Syftet med detta är att det ska bli lättare för dem att utbilda sig, lära sig språket och komma ut i arbete i Sverige. Beslutet har dock inte gått igenom utan protester. Oppositionspartierna – Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) – är kritiska till flera delar. De anser att det är fel att ta bort studiestartsstödet eftersom de menar att det slår hårt mot vuxna som har kort utbildning och behöver extra stöd för att komma vidare i livet. De menar att man borde ha förbättrat stödet istället för att ta bort det helt. En annan punkt där åsikterna går isär handlar om vad som ska vara målet med hela studiestödssystemet. Oppositionen ville att det tydligt skulle stå i lagen att studiestödet ska ha som mål att ”utjämna sociala skillnader” och bidra till rättvisa. Regeringen har istället valt ett mål som fokuserar på att studiestödet ska vara rekryterande för alla oavsett bakgrund. Oppositionen varnar för att systemet nu riskerar att förlora sitt fokus på att hjälpa de som har sämst förutsättningar.

Riksdagen har nu fattat ett stort beslut som rör hur mycket pengar som ska läggas på vård och omsorg i Sverige. Beslutet gäller budgeten för år 2026 och omfattar totalt cirka 127,7 miljarder kronor. Pengarna ska räcka till allt från sjukhusvård och mediciner till stöd för personer med funktionsnedsättning. En viktig förändring som klubbades igenom handlar om arbetet mot självmord. Tidigare har det funnits ett särskilt handlingsprogram för att förhindra självmord, men det kommer nu att avslutas den 31 december 2025. I stället ska arbetet ingå i en ny, större plan som kallas för den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention. Tanken är att man ska ha tydligare mål för att förbättra människors psykiska mående och rädda liv. Pengarna i budgeten fördelas på olika områden. En stor del går till bidrag för läkemedel, vilket gör att mediciner inte blir för dyra för den enskilda personen. Det går också pengar till tandvård och assistansersättning. Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, har lagt fram förslaget med stöd av Sverigedemokraterna. De vill bland annat satsa extra på tandvård för äldre personer. Det fanns dock kritik mot beslutet från oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. De valde att inte rösta nej till hela summan i den här omröstningen, eftersom ramarna för budgeten redan var bestämda tidigare. Däremot lämnade de in så kallade särskilda yttranden. Det är texter där partierna förklarar vad de tycker är fel med regeringens politik och vad de hade velat göra i stället. Kritiken från oppositionen handlar mycket om att det behövs mer personal i vården. De menar att läkare och sjuksköterskor har en alldeles för stressig arbetsmiljö och att det behövs mer pengar för att anställa fler. Flera av partierna lyfte också fram att man måste satsa mer på barn och unga, särskilt när det gäller psykisk hälsa. De anser att regeringens förslag inte räcker för att lösa de problem som finns med långa vårdköer och unga som mår dåligt. Sammanfattningsvis innebär beslutet att statens budget för vård och omsorg är spikad för 2026. Det innebär också att Sverige får ett nytt sätt att styra arbetet med psykisk hälsa, där det gamla programmet byts ut mot nya mål som ska gälla framöver.

Riksdagen har klubbat igenom ett nytt beslut som rör hur vi ska skydda vår elförsörjning i händelse av kriser eller krig. Beslutet handlar specifikt om den så kallade elberedskapsavgiften för år 2026. Summan har fastställts till högst 800 miljoner kronor. Dessa pengar är öronmärkta för att stärka motståndskraften i det svenska elnätet. El är idag viktigare än någonsin för att vårt samhälle ska fungera. Vi är beroende av el för allt från att värma våra hus och laga mat till att driva sjukhus, betalsystem och transporter. Samtidigt pågår en stor förändring där vi använder allt mer el, bland annat för att ladda elbilar och för att ställa om industrin till att bli mer miljövänlig. Denna ökade användning gör att systemet blir mer känsligt. Om elen försvinner stannar stora delar av Sverige. Utöver den ökade användningen har säkerhetsläget i vår omvärld försämrats. Det pågår konflikter i närområdet och hotbilden mot Sverige har förändrats. Det finns en ökad risk för sabotage, cyberattacker och andra typer av störningar som kan slå ut elförsörjningen. För att möta dessa hot behöver vi ha en bättre beredskap. Elberedskapsavgiften fungerar som en finansiering för de åtgärder som myndigheten Svenska kraftnät behöver göra. Svenska kraftnät är den myndighet som ansvarar för att stamnätet för el fungerar i hela landet. Med hjälp av de här 800 miljoner kronorna ska de genomföra olika projekt för att göra elnätet mer robust. Det kan handla om att bygga skydd för viktiga anläggningar, se till att det finns reservkraft eller att öva på hur man hanterar en stor kris. Avgiften betalas inte direkt av dig som privatperson via en separat räkning. Istället är det de företag som äger elnäten (nätbolagen) som betalar avgiften till staten. Men i slutändan kan detta påverka hushållen ändå. Nätbolagen har ofta möjlighet att ta ut sina kostnader genom att justera de nätavgifter som du betalar på din elräkning. Kritiker har ibland lyft fram att höga avgifter för nätbolagen riskerar att göra det dyrare för konsumenterna. Samtidigt menar de som stödjer beslutet att kostnaden är låg i förhållande till vad det skulle kosta samhället om elen slogs ut under en längre tid. Beslutet togs av riksdagen efter förslag från regeringen. Det är en del av en större budget för energiområdet, men just denna punkt handlar specifikt om att vi måste vara redo om det värsta händer. Genom att fastställa avgiften till 800 miljoner kronor för 2026 ligger nivån kvar på en liknande nivå som tidigare år, vilket anses nödvändigt för att kunna fortsätta de investeringar som pågår. Syftet är att du ska kunna lita på att lampan tänds, även i oroliga tider.

Riksdagen har fattat beslut om hur statens pengar ska fördelas inom det område som handlar om areella näringar, landsbygd och livsmedel. Detta kallas för utgiftsområde 23. För år 2026 handlar det om en budget på cirka 22,6 miljarder kronor. Beslutet bygger på det förslag som regeringen har lagt fram och det innebär flera förändringar för Sveriges bönder och landsbygd. En av de viktigaste delarna i beslutet handlar om säkerhet. Världen är orolig och därför vill riksdagen se till att Sverige klarar av en kris bättre. Det ska satsas pengar på att bygga upp lager av mat och andra viktiga varor som behövs för att odla, som till exempel gödsel och drivmedel. Målet är att vi ska ha mat på bordet även om det blir krig eller om importen från andra länder stoppas. Beslutet innebär också ett riktat stöd till norra Sverige. Tanken är att stärka jordbruket där så att det finns produktion av mat i hela landet. Dessutom införs ersättningar för att mjölkkor ska få beta utomhus, vilket är bra för djurens hälsa. Pengar avsätts också för att bekämpa sjukdomar hos djur och skadegörare på växter, vilket är viktigt för att skördarna inte ska förstöras. Men alla partier var inte överens. Oppositionspartierna, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, hade egna förslag som röstades ner. De tyckte att regeringens budget saknade tillräckliga satsningar på miljön och klimatet. De ville bland annat se mer pengar till ekologiskt jordbruk och åtgärder för att minska utsläppen. Det fanns också kritik om att det saknas veterinärer på landsbygden, vilket gör att sjuka djur inte alltid får hjälp i tid. Trots kritiken röstade riksdagen ja till regeringens budget. Det betyder att de planerade satsningarna på beredskap och landsbygdsutveckling nu kommer att genomföras under det kommande året. För den vanliga konsumenten kan det på sikt innebära en tryggare tillgång till svensk mat, men debatten om hur mycket som ska satsas på klimatet inom jordbruket lär fortsätta.

Riksdagen har röstat ja till ett förslag som förändrar hur en stor del av det svenska biståndet finansieras. Regeringen har nu fått godkännande att ställa ut så kallade statliga garantier för biståndsverksamhet upp till en summa av 34 miljarder kronor under 2026. Det här är en del av regeringens plan för att modernisera biståndet, men det har också mött kritik från oppositionen. **Vad är en statlig garanti?** För att förstå beslutet behöver man förstå vad en garanti är. I vanliga fall ger staten biståndspengar direkt till en organisation eller ett land. Med det här systemet fungerar staten istället som en säkerhet, lite som en borgenär (någon som går i borgen för ett lån). Det betyder att svenska staten lovar att täcka kostnaderna om ett projekt skulle gå ekonomiskt dåligt. Syftet med detta är att få banker och privata företag att våga investera pengar i länder och områden där de annars skulle tycka att risken är för hög. Det kan handla om oroliga områden eller länder med svag ekonomi. **Varför görs detta?** Bakgrunden till beslutet är bland annat Rysslands invasion av Ukraina. Behovet av pengar för att bygga upp Ukraina igen är enormt, och statens pengar räcker inte till allt. Genom att använda garantier hoppas regeringen (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tillsammans med Sverigedemokraterna att man kan ”låsa upp” mer pengar från den privata marknaden. Tanken är att om staten tar en del av risken, så vågar företag satsa på att bygga infrastruktur och energisystem. Det ses också som ett sätt att effektivisera biståndet, så att varje skattekrona kan leda till större investeringar, särskilt inom klimatomställning. **Kritik från oppositionen** Förslaget har dock inte gått igenom utan debatt. Oppositionspartierna – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – har framfört kritik mot den här inriktningen. En av de största farhågorna är att biståndet ändrar karaktär. Kritiken handlar om att när man involverar svenska företag och garantier, så finns det en risk att man börjar tänka mer på vad Sverige tjänar på det, snarare än vad mottagarlandet behöver. Oppositionen menar att fokus riskerar att flyttas från att bekämpa fattigdom och hjälpa utsatta människor, till att främja svenska exportintressen eller nå migrationspolitiska mål. De är oroliga för att de allra fattigaste länderna, som kanske inte är intressanta för företag att investera i, kommer att få mindre hjälp när systemet ställs om på det här sättet. Trots kritiken har nu riksdagen gett regeringen grönt ljus att använda upp till 34 miljarder kronor för dessa garantier under nästa år.

Riksdagen har nu fattat beslut om hur mycket pengar staten ska lägga på klimat, miljö och natur under år 2026. Totalt handlar det om cirka 19,6 miljarder kronor. Detta område, som kallas utgiftsområde 20, är en viktig del av statsbudgeten eftersom det påverkar hur Sverige arbetar med allt från klimatförändringar till att skydda våra skogar och hav. Bakgrunden till beslutet är regeringens förslag, en så kallad proposition, som nu har godkänts av riksdagen. Det är regeringspartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) tillsammans med Sverigedemokraterna som står bakom budgeten. Tanken med pengarna är att de ska användas för att Sverige ska kunna nå sina miljö- och klimatmål. Det handlar bland annat om att minska utsläppen från fabriker och bilar, skydda hotade djur och växter, samt rensa bort gifter från naturen. En stor del av pengarna kommer att gå till Naturvårdsverket, som är den myndighet som ansvarar för miljöfrågor. De ska använda pengarna för att sköta om naturreservat och nationalparker, men också för att övervaka hur miljön mår. Det finns också pengar avsatta för att bekämpa så kallade invasiva arter. Det är djur och växter som inte hör hemma i vår natur och som kan skada de arter som naturligt finns här, som till exempel lupiner eller vissa fiskarter. En annan viktig del i budgeten är arbetet mot farliga kemikalier. Det handlar bland annat om att sanera områden som är förorenade av PFAS, ett ämne som är svårt att bryta ner och som kan vara skadligt för både människor och djur. Dessutom satsas pengar på att förbättra vattenmiljön i våra hav och sjöar, för att motverka övergödning som leder till algblomning och döda havsbottnar. Men beslutet har fått hård kritik. Oppositionspartierna – alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – tycker att regeringen satsar alldeles för lite pengar. De menar att den budget som nu har röstats igenom är för liten för att vi ska kunna rädda viktig natur och stoppa klimatförändringarna i tid. Kritiken handlar mycket om att det behövs mer pengar för att skydda gammal skog och för att återväta våtmarker. Våtmarker är viktiga eftersom de binder koldioxid och hjälper till att bromsa den globala uppvärmningen. De partier som röstade nej till förslaget varnar för att Sverige nu riskerar att missa både sina egna miljömål och de mål som vi har kommit överens om inom EU (Europeiska unionen). De menar att nedskärningar i miljöbudgeten kan leda till att arbetet med att rädda den biologiska mångfalden stannar av. Biologisk mångfald handlar om att ha en rik variation av olika arter i naturen, vilket är viktigt för att ekosystemen ska fungera. Trots kritiken är det regeringens linje som nu gäller. Förhoppningen från de som stöttar beslutet är att satsningar på ny teknik, elektrifiering av fordon och effektivare tillståndsprocesser för industrin ska räcka för att ställa om Sverige. Målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045, och detta beslut är en del av vägen dit.

Riksdagen har riktat en uppmaning till regeringen om att polisen måste växla upp arbetet mot sexuella övergrepp mot barn i digitala miljöer. Beslutet grundar sig i en oro över att utvecklingen går åt fel håll och att de åtgärder som hittills gjorts inte har varit tillräckliga. Bakgrunden till beslutet är bland annat granskningar som visat att svenska män i stor utsträckning använder nätet för att beställa övergrepp mot barn i andra länder, exempelvis Filippinerna. Samtidigt har Riksrevisionen tidigare pekat på stora brister i hur polisen hanterar dessa brott. Kritiken har handlat om att utredningarna tar för lång tid, att tekniken inte hänger med och att misstänkta gärningsmän kan fortsätta begå brott medan utredningen pågår. För att komma till rätta med problemen vill riksdagen att regeringen ger polisen ett tydligt uppdrag: arbetet mot dessa brott ska prioriteras och intensifieras. Det handlar om att korta utredningstiderna och öka förmågan att upptäcka nya brott. En central del i det nya beslutet handlar om polisens så kallade spärrlista. Spärrlistan är ett verktyg där polisen listar webbplatser som innehåller dokumenterade övergrepp mot barn. Internetleverantörer kan sedan använda listan för att blockera sina kunders tillgång till dessa sidor. Om man försöker gå in på en sådan sida möts man av en stoppskylt. Nytt för detta beslut är att riksdagen vill att spärrlistan ska utvidgas. Tidigare har den fokuserat på sidor som visar övergreppsmaterial. Nu vill man att den även ska omfatta webbplatser som på olika sätt främjar eller möjliggör övergrepp. Det kan handla om så kallade sugardejtingsidor som förmedlar kontakter mellan vuxna och barn, eller e-handelssajter som säljer barnliknande sexdockor. Syftet är att göra det svårare för personer att begå eller förbereda brott. Beslutet togs genom ett initiativ från justitieutskottet där samtliga partier var delaktiga. Det finns dock partier som menar att man kan behöva gå ännu längre. Centerpartiet (C) har i ett särskilt yttrande påpekat en svaghet i systemet med spärrlistan. Idag bygger systemet på att internetleverantörerna frivilligt väljer att blockera sidorna. Det finns ingen lag som tvingar dem att göra det. Centerpartiet menar att kriminella enkelt kan välja en internetleverantör som inte är med i samarbetet för att komma åt materialet ändå. Partiet skriver att de kommer följa utvecklingen noga och att de är beredda att föreslå tvingande lagstiftning om de frivilliga lösningarna inte visar sig vara tillräckliga för att skydda barnen. Sammanfattningsvis innebär beslutet att polisen nu får ett tydligare krav på sig att leverera resultat i kampen mot nätrelaterade övergrepp, och att verktygen för att blockera skadliga sidor ska vässas.

Riksdagen har nu bestämt hur pengarna ska fördelas inom det område som kallas kommunikationer. Det handlar om allt från vägar och järnvägar till sjöfart och flyg. För år 2026 har riksdagen bestämt att cirka 106,7 miljarder kronor ska användas inom detta område. Beslutet bygger på ett förslag från regeringen som nu har fått stöd i riksdagen. Pengarna ska användas för att sköta om och utveckla Sveriges transportsystem. Det betyder att en stor del av pengarna går till att laga vägar och se till att tågen kan rulla, men också till att bygga nytt där det behövs. Syftet är att det ska gå smidigt att resa och transportera varor i hela landet. En konkret förändring som påverkar privatpersoner gäller båtar. Tidigare har riksdagen sagt ja till att införa ett krav på förarbevis, alltså ett slags körkort, för att få köra vissa större fritidsbåtar. Nu har man ändrat sig. Det nya beslutet innebär att det tidigare kravet tas bort. Regeringen och utskottet (den grupp i riksdagen som förbereder beslutet) anser inte att det finns skäl att gå vidare med den frågan just nu. Det betyder att det blir färre regler att hålla reda på för den som vill köra en större fritidsbåt. Det var inte alla partier som var överens om det här beslutet. Partierna i oppositionen, det vill säga Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, hade egna förslag. De tyckte bland annat att man borde satsa mer pengar på järnvägen och kollektivtrafiken. De menade att det skulle vara bättre för miljön och klimatet. Vissa partier var också kritiska till att regeringen inte satsar mer på underhåll av järnvägen, då många tåg har problem med förseningar. Trots kritiken röstades regeringens budget igenom.

Den 10 december 2025 fattade riksdagen ett viktigt beslut som rör ekonomin för Sveriges äldre befolkning. Beslutet handlar om statens budget för det som kallas utgiftsområde 11, vilket går under namnet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Totalt har riksdagen bestämt att cirka 59,3 miljarder kronor ska fördelas inom detta område under år 2026. Det är en mycket stor summa pengar som ska se till att pensionärer har en dräglig ekonomisk tillvaro, särskilt de som har låga inkomster från sitt tidigare arbetsliv. För dig som är ung kan pensionssystemet verka krångligt, men det bygger på en grundtanke om att alla ska ha råd att leva på ålderns höst. De pengar som riksdagen nu har beviljat går till olika typer av stöd och bidrag som kompletterar den vanliga pensionen. Den största delen av pengarna, nästan 30 miljarder kronor, går till något som heter garantipension. Garantipensionen är ett grundskydd för dem som har haft låg eller ingen lön under sitt arbetsliv. En intressant förändring som nämns i beslutsunderlaget är att åldersgränsen för att få garantipension höjs. Från och med 2026 måste man vara 67 år för att få ta del av detta stöd, jämfört med 66 år tidigare. Detta är en del av en större förändring i samhället där vi lever allt längre och därför förväntas arbeta högre upp i åldrarna. Utöver garantipensionen går en stor del av budgeten, nästan 14 miljarder kronor, till bostadstillägg för pensionärer. Detta är ett bidrag som hjälper äldre med låga inkomster att betala hyran eller boendekostnaden. Det är ett viktigt verktyg för att motverka fattigdom bland äldre, eftersom boendet ofta är den största utgiften i hushållet. Ett annat stöd som får pengar är äldreförsörjningsstödet. Det är till för personer som kanske har flyttat till Sverige sent i livet och därför inte hunnit tjäna in tillräckligt med pension. I budgeten noterar man att kostnaden för detta stöd ökar något, bland annat på grund av att flyktingar från Ukraina nu har varit här tillräckligt länge för att ha rätt till vissa förmåner. Pengarna i detta utgiftsområde går inte bara direkt till pensionärernas plånböcker, utan en del går också till att administrera systemet. Pensionsmyndigheten är den myndighet som sköter utbetalningarna och ser till att allt går rätt till. I årets budget får myndigheten extra pengar för att arbeta mot fusk och felaktiga utbetalningar. Det handlar om att säkerställa att skattepengarna går till dem som faktiskt har rätt till dem. Regeringen vill att Pensionsmyndigheten ska göra fler kontroller och ha bättre datorsystem för att upptäcka misstag eller brott. När riksdagen fattade detta beslut gick det till på ett sätt som kallas för acklamation. Det betyder att ledamöterna i kammaren ropade ja till förslaget utan att behöva göra en rösträkning, eftersom det fanns en tydlig majoritet. Socialförsäkringsutskottet, som är den grupp politiker som förberett frågan, var i stort sett överens. Det fanns dock ett annat förslag från Centerpartiet. De ville dra ner lite på pengarna till Pensionsmyndighetens administration, men det förslaget röstades ner. Centerpartiets ledamot valde att lämna ett så kallat särskilt yttrande, vilket är ett sätt att markera vad man tycker utan att formellt rösta emot hela budgeten i slutskedet. Sammanfattningsvis innebär beslutet att staten fortsätter att satsa stora resurser på att ge ekonomisk trygghet till de äldre som har det sämst ställt, samtidigt som kraven på vid vilken ålder man får ta del av stöden skärps något.

Riksdagens socialförsäkringsutskott har nu sagt ja till regeringens budgetförslag för migrationen år 2026. Det här är ett beslut som påverkar hur Sverige hanterar invandring, asylsökande och återvandring. Totalt handlar det om cirka 13,5 miljarder kronor som ska användas inom det som kallas utgiftsområde 8. För dig som vill förstå vad som händer i svensk politik är det här en viktig pusselbit, då det visar vilken riktning regeringen vill att Sverige ska ta. Regeringens politik har ett tydligt mål: invandringen ska vara stram och kontrollerad. Man vill skifta fokus från att ta emot asylsökande till att satsa på arbetskraftsinvandring där högkvalificerad kompetens kommer till Sverige. Enligt siffrorna är antalet asylsökande nu på den lägsta nivån på 20 år, vilket regeringen ser som ett tecken på att deras politik fungerar. En stor del av budgeten går till Migrationsverket, domstolar och arbetet med att få personer som fått avslag på sin asylansökan att lämna landet. Några av de viktigaste förändringarna i budgeten handlar om nya regler och lagar. Regeringen vill till exempel införa en ny mottagandelag. Den innebär att asylsökande och personer som ska utvisas måste bo på statliga boenden för att få rätt till dagersättning. Det ska också bli svårare att bli svensk medborgare, och man satsar pengar på så kallad samhällsintroduktion där nyanlända ska lära sig om svenska normer och värderingar. En annan punkt som väckt debatt är återvandring. Regeringen vill höja bidraget för de som frivilligt väljer att flytta tillbaka till sina hemländer. Tanken är att fler ska nappa på detta om de får mer pengar för att starta om i hemlandet. Detta är något som oppositionspartierna, alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet, är mycket kritiska till. De menar att det sänder signaler om att människor inte är välkomna och att det försämrar integrationen för de som faktiskt bor här. Oppositionspartierna har lagt fram egna förslag, men i det här skedet av budgetprocessen har de valt att inte rösta emot regeringens förslag i slutändan. Det beror på hur riksdagens regler fungerar: eftersom ramen för hur mycket pengar som får användas redan är spikad, lägger de istället fram ”särskilda yttranden”. Där förklarar de vad de hade velat göra annorlunda. Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyfter till exempel att dagersättningen till asylsökande – de pengar man får för mat och kläder medan man väntar på besked – inte har höjts sedan 1994. De vill höja denna summa eftersom dagens nivå leder till fattigdom och utsatthet. De är också kritiska till förslaget om att ta bort rätten till subventionerad tandvård för vissa grupper. Socialdemokraterna trycker hårt på att de inte vill se de höjda återvandringsbidragen, som de anser är ineffektiva och dyra. Centerpartiet vill se effektiviseringar och minska kostnaderna för byråkrati. Sammanfattningsvis visar beslutet att Sverige fortsätter på den inslagna vägen med en restriktiv migrationspolitik. Fokus ligger på ordning och reda, ökade krav för medborgarskap och att få fler personer utan tillstånd att lämna landet, samtidigt som oppositionen varnar för att politiken slår för hårt mot utsatta människor.