Riksdagen säger nej till nya krav mot diskriminering i samhället

Riksdagen har beslutat att avslå en rad förslag som syftade till att stärka arbetet mot diskriminering i samhället. Beslutet gäller specifikt områden som rör diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, hbtqi och ålder. Bakgrunden till beslutet är att riksdagens oppositionspartier hade lämnat in flera förslag under en period då de får lämna in egna idéer till riksdagen. Förslagen handlade bland annat om att undersöka strukturell diskriminering, införa nya metoder för att granska hur företag anställer personal och att införa hårdare straff när platser eller tjänster inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Flera partier ville också se åtgärder mot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och ett starkare skydd för hbtqi-personer. Arbetsmarknadsutskottet, där förslagen först behandlades, rekommenderade att riksdagen skulle säga nej till samtliga punkter. Majoriteten i utskottet består av regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som får stöd av Sverigedemokraterna. Deras argument är att det redan pågår ett omfattande arbete med dessa frågor. De hänvisar till att Regeringskansliet redan arbetar med en nationell handlingsplan mot rasism och hatbrott. De pekar också på att Diskrimineringsombudsmannen (DO) redan har tydliga uppdrag från regeringen för att övervaka att nuvarande lagstiftning följs. Enligt majoriteten behövs det därför inga nya politiska direktiv just nu. För de personer som riskerar att utsättas för diskriminering innebär beslutet att nuvarande lagstiftning och strategier bibehålls exakt som de är. Det förväntade utfallet är att ansvaret fortsatt ligger på myndigheternas förmåga att utföra sina befintliga uppdrag. Inga nya åtgärder kommer att införas i dagsläget. Exempelvis blir det inga skärpta politiska krav för att hindra att äldre väljs bort när de söker jobb. Detta beslut har mötts av kritik från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet. Dessa partier röstade emot utskottets förslag och har lämnat in formella protester. Deras kritik grundar sig i att de anser att regeringens ambitioner är för låga. De menar att de insatser som görs idag helt enkelt inte är tillräckliga för att bryta den strukturella diskriminering som finns i samhället. Särskilt lyfter de fram ett missnöje över att inga nya åtgärder riktas mot åldersdiskriminering och att straffen vid bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning förblir oförändrade. Beslutet togs formellt i arbetsmarknadsutskottet den 2026-03-31. Att frågan nu är avgjord innebär att debatten om hur diskriminering ska bekämpas går vidare, men utan att lagboken ändras denna gång. För regeringen handlar det nu om att visa att de myndigheter som har ansvaret faktiskt kan leverera resultat med de verktyg de redan har tillgång till. Om Diskrimineringsombudsmannen (DO) och andra aktörer lyckas minska diskrimineringen i praktiken återstår att se.