Nya krav tvingar kommuner att byta till statliga datasystem

Sveriges riksdag behandlar ett nytt lagförslag som berör alla kommunala lantmäterimyndigheter i landet. Civilutskottet har röstat ja till förslaget, som innebär att dessa myndigheter från och med den 2027-01-01 blir tvingade att använda det statliga Lantmäteriets ärendehanteringssystem. Syftet är att skapa en säkrare och mer enhetlig hantering av fastighetsdata över hela Sverige. Bakgrunden till beslutet I Sverige finns det både en statlig lantmäterimyndighet, som kallas Lantmäteriet, och lokala kommunala myndigheter som sköter liknande uppgifter i vissa kommuner. Deras uppgift är att kartlägga mark och hantera information om vem som äger vilka fastigheter. De nuvarande datasystemen som används lokalt har börjat bli föråldrade och har uppvisat allvarliga säkerhetsbrister. Under 2024 ledde dessa problem till att Lantmäteriet var tvungna att stänga ner flera av sina digitala tjänster för att skydda känslig information. För att förhindra framtida säkerhetsläckor och modernisera infrastrukturen har regeringen därför föreslagit att alla måste använda samma digitala system. Tanken är att detta ska skapa ett sammanhängande digitalt flöde som gör handläggningen snabbare, säkrare och mer rättssäker oavsett var i landet ett ärende hanteras. Konsekvenser för kommunerna För de kommuner som har en egen lantmäterimyndighet innebär beslutet en stor omställning. Kravet gäller både befintliga och framtida myndigheter. Staten kommer att kunna bestämma vilka regler som gäller för användningen av dessa system och vilka avgifter kommunerna ska betala för att få använda dem. Om en kommun skulle vägra att byta till de statliga systemen får staten befogenheter att dra in kommunens tillstånd att överhuvudtaget bedriva lantmäteriverksamhet. Kritiken mot förslaget Beslutet har debatterats och fått kritik. Centerpartiet valde att reservera sig mot beslutet i utskottet och röstade nej till lagförslaget. Enligt Centerpartiet fungerar de nya reglerna som ett statligt monopol. De anser att när staten tvingar alla att använda en och samma programvara, hindrar man den tekniska utvecklingen. Om lokala aktörer inte får välja fritt bromsas innovationen in på marknaden. Även organisationen SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och flera stora kommuner har uttryckt liknande kritik. De oroar sig för att beslutet kommer att leda till ökade kostnader. Många kommuner använder idag helt andra datasystem för att hantera kartor, och den snabba tidsplanen fram till 2027-01-01 ger dem kort tid att ställa om. Kritiker påpekar att det saknas tydliga övergångsregler, vilket riskerar att skapa tekniska problem lokalt. Centerpartiet lade även fram ett förslag om att regeringen borde tillsätta en helt ny utredning. Deras förslag var att i stället ställa krav på att olika datasystem ska kunna tala med varandra, så kallad interoperabilitet. På så sätt skulle kommunerna kunna välja de system som passar dem bäst, samtidigt som informationen säkert kan föras över till staten. Civilutskottet röstade dock nej till detta och menar att den nuvarande lagändringen är det säkraste och bästa alternativet.