Riksdagen ändrar reglerna för etikprövning inom svensk forskning

Riksdagen har fattat ett nytt beslut gällande etikprövning för forskning på människor. Syftet med beslutet är att minska den administrativa bördan för forskare och göra hela processen snabbare, samtidigt som man behåller ett starkt skydd för enskilda människor. Förslagen bygger på ett utredningsarbete och röstades nyligen igenom i riksdagen. Tidigare har det funnits en hel del kritik mot hur lagen om etikprövning fungerar. Reglerna har ansetts vara alldeles för breda. Vissa forskare har till och med riskerat att få ett straff bara för att de har analyserat offentliga handlingar, som till exempel gamla domar från en domstol, utan att ha sökt ett godkännande i förväg. Detta har skapat en rädsla och osäkerhet bland många forskare. Det är denna situation som riksdagen nu vill ändra på. Det första och viktigaste förslaget handlar om undantag från kravet på ett etiskt godkännande. Enligt det nya beslutet kommer viss forskning inte längre att behöva granskas och godkännas innan den startar. Detta gäller till exempel om forskningen rör information som redan är känd för allmänheten genom media eller böcker. Det gäller också om forskaren undersöker offentliga myndighetsbeslut. Ett annat undantag är om den person som studeras är över 18 år och tydligt har tackat ja till att vara med. Ett absolut krav för att få använda sig av dessa undantag är dock att risken för personen som undersöks är mycket liten. Man får aldrig riskera människors hälsa eller säkerhet. Det andra stora förslaget handlar om vem som bär ansvaret. Beslutet innebär att det blir forskningshuvudmannen, vilket i de flesta fall betyder ett universitet, som får ta ansvaret för att bedöma om ett forskningsprojekt faktiskt omfattas av dessa nya undantag. Universitetet måste också noga skriva ned varför de bedömer att forskningen är ett undantag, så att det finns dokumenterat. Majoriteten av partierna i riksdagen har stöttat dessa förslag eftersom det frigör tid och resurser för viktig forskning. Centerpartiet har dock lyft viss kritik. De har reserverat sig mot andra delar av beslutet men har också uttryckt en oro för att gränsdragningen kring vad som faktiskt är en liten risk kan bli svår. Om det blir otydligt för universiteten att göra denna bedömning finns det en risk för att lagarna tillämpas på olika sätt i landet. Sammantaget innebär beslutet att forskare framöver kommer att få ett mer lätthanterligt regelverk, medan samhället litar på att universiteten kan hantera ansvaret att skydda den enskilde individen. Lagändringarna är tänkta att börja gälla från och med 2027-07-01.