Riksdagen säger nej till utökad makt för regionala skyddsombud

Riksdagen har nyligen tagit ett viktigt beslut som handlar om trygghet på jobbet. Frågan gällde de regionala skyddsombuden och hur mycket makt de ska ha för att kontrollera säkerheten på svenska arbetsplatser. Beslutet är intressant eftersom det visar på en tydlig skillnad mellan hur de olika politiska partierna ser på arbetsmiljö och fackligt inflytande. För att förstå beslutet behöver vi först titta på vad ett regionalt skyddsombud faktiskt är för något. Ett skyddsombud är en person, oftast utsedd av ett fackförbund, som har till uppgift att se till att arbetsmiljön är bra och att ingen riskerar att skada sig på sitt arbete. De regionala skyddsombuden åker runt till olika företag i ett visst område för att kontrollera detta. Fram till i dag, och även i fortsättningen, får de bara besöka arbetsplatser där fackförbundet redan har minst en medlem, eller där företaget har skrivit på ett så kallat kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivare och fackförbund som bestämmer grundläggande regler kring lön och arbetstider. Flera partier i riksdagen, närmare bestämt Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, hade lagt fram ett förslag om att ändra på dessa regler. De ville att regionala skyddsombud skulle få rätt att besöka arbetsplatser även om företaget saknar kollektivavtal och inte har några anställda som är med i facket. De menade att detta är ett nödvändigt steg för att garantera att alla arbetare har en säker arbetsmiljö, oavsett var de arbetar. Men när frågan togs upp i riksdagen valde majoriteten att rösta nej till att ändra lagen. Majoriteten bestod av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. De anser att den lag vi har i dag redan är balanserad och fungerar bra. De påpekade också att det framför allt är arbetsmarknadens parter, det vill säga fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer, som ska ha huvudansvaret för dessa frågor. Dessutom menar de att man bör vänta på en ny nationell arbetsmiljöstrategi som regeringen ska presentera för åren 2026 till 2030, innan man gör några stora förändringar i hur systemet fungerar. Detta beslut har mötts av stark kritik från oppositionen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet menar att beslutet skapar vad de kallar för vita fläckar på den svenska arbetsmarknaden. Med det menar de att det finns mängder av små företag där ingen facklig närvaro existerar, och där de anställda nu lämnas helt utan det externa skydd som ett regionalt skyddsombud kan ge. Enligt stora fackförbund som Landsorganisationen och Byggnads är utökade rättigheter för skyddsombuden ett avgörande verktyg för att stoppa kriminella och oseriösa arbetsgivare som utnyttjar människor i farliga arbetsmiljöer. För de människor som påverkas av beslutet innebär det kort och gott att allting förblir precis som det är i dag. Regionala skyddsombud kommer fortfarande inte in på arbetsplatser där de saknar medlemmar, och lokala skyddsombud får inga nya lagstadgade verktyg i sitt arbete utöver det som redan gäller idag. Debatten kring vem som ska få kontrollera arbetsmiljön på små företag som saknar facklig anslutning kommer dock med största sannolikhet att fortsätta framöver i svensk politik.