Riksdagen beslutar om nya aktieregler för små och växande företag

Sveriges riksdag har nyligen tagit ett viktigt beslut som rör landets finansiella marknad och hur företag skaffar pengar. Beslutet bygger ursprungligen på ett EU-direktiv som är en del av det så kallade Listing Act-paketet. Syftet med paketet är att skapa mer enhetliga regler inom Europeiska unionen och göra det smidigare för företag att växa och utvecklas. De nya lagändringarna kommer att träda i kraft den 2026-12-05. I detta beslut ligger huvudfokuset på en specifik lagändring för plattformar där aktier handlas. Dessa plattformar kallas för MTF-plattformar (Multilateral Trading Facilities). Exempel på sådana plattformar i Sverige är Nasdaq First North och Spotlight Stock Market. Hit vänder sig ofta små och medelstora företag som vill växa, innan de eventuellt tar steget till den stora ordinarie börsen. Den mest centrala förslagspunkten i riksdagens beslut är att det nu införs ett förbud för MTF-plattformar att neka ett företag att vara med enbart på grund av hur deras aktiestruktur ser ut. Närmare bestämt handlar det om företag som har aktier med olika röstvärden. I Sverige är det vanligt att företag ger ut både A-aktier och B-aktier. En A-aktie kan till exempel ge tio röster på en bolagsstämma, medan en B-aktie bara ger en röst. Varför är detta viktigt för företagen? När ett litet men snabbväxande företag behöver få in mer pengar, även kallat riskkapital, för att kunna anställa fler eller utveckla en produkt, säljer de ofta en del av sitt företag i form av aktier. Om företaget då tvingas ge alla nya aktieägare lika mycket makt, finns det en risk att de personer som grundade företaget till slut blir nedröstade om hur företaget ska skötas. Genom att tillåta skillnader i röstvärde kan grundarna sälja B-aktier för att få in nödvändiga pengar, men samtidigt behålla A-aktierna själva. På så sätt behåller de kontrollen och det bestämmande inflytandet över företagets framtid. Detta väntas göra de svenska handelsplatserna mer attraktiva. Trots de uppenbara fördelarna för grundarna, har systemet med olika röstvärden fått utstå kritik. Denna kritik kommer framför allt från stora internationella investerare och fonder. Deras grundläggande åsikt är att det bör vara en strikt regel om att en aktie alltid ska motsvara en röst. De menar att om vissa ägare får mer makt än andra, så minskar skyddet för de mindre aktieägarna. Under arbetet med EU-direktivet fanns det till och med förslag på att makten i A-aktier automatiskt skulle försvinna efter ett visst antal år. Svenska företrädare kämpade dock emot detta eftersom de ansåg att det skulle förstöra den svenska modellen för hur företag styrs. När lagförslaget behandlades i riksdagen visade det sig att de svenska politikerna var helt överens. Det fanns inte en enda reservation från något parti i civilutskottets betänkande. Ingen hade heller lämnat in något motförslag, vilket betyder att samtliga riksdagspartier står bakom beslutet att skydda och stärka möjligheten till olika röstvärden på den svenska marknaden.