Riksdagen klubbar förenklade byggregler för vindar och källare

Riksdagen har tagit ett beslut om att förändra reglerna i plan- och bygglagen (PBL). Målet med beslutet är att öka antalet bostäder som byggs i Sverige genom att göra det mindre komplicerat och mer lönsamt att bygga om ytor i hus som redan finns. Det handlar i första hand om att omvandla outnyttjade vindar och källare med suterräng till lägenheter. Bakgrunden till beslutet är att det tidigare regelverket har bedömts vara för strikt och detaljerat. Flera fastighetsägare och byggaktörer har ansett att det inte är ekonomiskt möjligt att bygga om gamla lokaler till bostäder. Ett av de största hindren har varit att kommunen har kunnat ställa krav på att hela huset ska anpassas till modern standard, även om byggprojektet bara gäller en liten del av huset, till exempel vinden. För att fler bostäder ska kunna byggas, speciellt i städer där det är brist på plats, ansåg regeringen att reglerna behövde ändras. Beslutet för med sig flera konkreta förändringar. Först och främst ersätts begreppet ombyggnad med termen större byggnadsändring. Detta nya begrepp ska bara användas när en betydande del av huset förnyas och när det kräver en omfattande ekonomisk investering. Vidare minskar kommunernas rätt att ställa så kallade följdkrav. Det betyder att de inte längre kan kräva att delar av huset som inte byggs om ska renoveras. Följdkrav kommer i framtiden i princip bara att få handla om allvarliga risker för hälsa och säkerhet, som brandskydd, samt frågor som rör energi. Utöver detta införs en regel om resurshushållning. Det gör det lättare att bevara och återanvända gammalt byggmaterial istället för att kräva att allt material är nytt. Beslutet har fått tydlig kritik. Det som de kritiska rösterna framhäver mest är att de nya reglerna tar bort kravet på tillgänglighet för just de lägenheter som byggs på vindar eller i suterrängvåningar. För att sänka byggkostnaderna behöver dessa bostäder inte längre vara anpassade för personer med nedsatt rörelseförmåga eller orienteringsförmåga. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har, tillsammans med olika funktionsrättsorganisationer, protesterat kraftigt. De menar att detta beslut går emot principen om att samhället ska vara utformat så att alla människor kan använda det. De pekar också på att beslutet riskerar att bryta mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessutom finns det en oro för att begränsningen av kommunernas möjlighet att ställa följdkrav kan leda till att allvarliga tekniska brister i äldre hus inte repareras. Det är partierna i regeringen, det vill säga Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, som har drivit igenom beslutet med stöd av Sverigedemokraterna. Även Centerpartiet ställer sig bakom förslaget i stort, men de har påpekat att det är angeläget att regeringen bevakar hur reglerna fungerar i praktiken. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot de delar av förslaget som innebär minskad tillgänglighet och ville se djupare utvärderingar. De nya reglerna föreslås börja gälla från och med år 2027. Fram tills dess gäller plan- och bygglagen (PBL) i sin nuvarande form.