Riksdagen godkänner Riksbankens hantering av inflationen under 2025

Riksdagen har beslutat att godkänna finansutskottets årliga utvärdering av Riksbankens penningpolitik under 2025. Det betyder i korthet att de politiska partierna är överens om att Riksbanken, den myndighet som styr över Sveriges valuta och räntor, har skött sitt uppdrag på ett ansvarsfullt sätt under året som har gått. För att förstå beslutet behöver man veta hur systemet fungerar. Riksbanken är en oberoende myndighet. Det innebär att politikerna i riksdagen eller regeringen inte får bestämma vilken ränta Riksbanken ska sätta. Men för att se till att det ändå finns en demokratisk kontroll över hur de sköter sitt arbete, gör riksdagens finansutskott varje år en noggrann granskning. I den tittar utskottet på hur Riksbanken har hanterat inflationen, det vill säga hur mycket priserna i samhället stiger, och hur deras beslut har påverkat landets ekonomi i stort. Under 2025 var det ekonomiska läget komplext. Sverige hade en svag tillväxt och arbetslösheten steg under slutet av året och nådde drygt nio procent. Samtidigt fanns det en oro i världen som påverkade ekonomin, till exempel handelshinder och allmän osäkerhet. Dessutom låg inflationen mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta, förkortat KPIF (ett mått på hur priserna på varor och tjänster utvecklas utan att räkna med skillnader i räntor för bolån), stundtals över målet på två procent. Detta berodde bland annat på höga matpriser och tekniska förändringar i hur man räknar ut prisförändringar. Trots detta bedömer riksdagen att Riksbanken gjorde rimliga val. För att stötta ekonomin och få fart på tillväxten valde Riksbanken att sänka styrräntan tre gånger under året. Styrräntan är den grundläggande ränta som avgör vad det kostar för vanliga människor och för företag att låna pengar. Räntan sänktes från 2,50 procent i början av året till 1,75 procent vid årets slut. Enligt granskningen fungerade denna åtgärd väl. Vid slutet av 2025 hade inflationen sjunkit och stabiliserats nära målet på två procent. Både medborgare och företag kände sig också trygga med att Riksbanken hade kontroll på läget, vilket är en viktig faktor för att den svenska modellen för löneökningar ska fungera bra framöver. Det fanns inga politiska bråk eller stora meningsskiljaktigheter kring denna granskning. Samtliga riksdagens partier, det vill säga Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, var överens om att Riksbanken skötte sig bra. Det fanns därmed inga reservationer mot beslutet i finansutskottet. Däremot noterade utskottet att det fanns en viss intern oenighet inom själva Riksbanken. En av cheferna där ansåg till exempel att man inte borde ha sänkt räntan under sommaren, men detta påverkade inte riksdagens samlade bedömning av året i stort. Ett sådant här beslut har betydelse för alla som bor i Sverige. Även om det är en tillbakablick på ett år som redan har passerat, bekräftar det att systemet för att styra Sveriges ekonomi fungerar som det är tänkt. Det visar att Riksbanken kan balansera mellan att hålla priser i schack och att samtidigt undvika att göra ekonomin svagare än vad som krävs. Detta påverkar i sin tur hur mycket det kostar att köpa vardagliga varor, hur lätt det är för företag att anställa fler medarbetare samt vad det kostar att låna pengar till exempelvis en bostad eller en bil. Att utvärderingen nu är helt godkänd innebär att riksdagen formellt har stängt böckerna för Riksbankens hantering av 2025 och att myndigheten får godkänt betyg för sin hantering av ett stundtals svårt år.