Ny krisgrupp ledd av Riksbanken ska skydda det finansiella systemet

Riksdagen har tagit ett beslut om att inrätta en ny funktion för operativ krishantering inom den finansiella sektorn. Detta innebär i praktiken att Sverige får en särskild grupp som snabbt ska kunna agera om landets ekonomi och betalningssystem utsätts för allvarliga hot. Det är Riksbanken som har fått förtroendet och ansvaret att leda denna grupp. Bakgrunden till beslutet är en växande oro för sårbarheten i det moderna samhället. I dag styrs nästan alla pengar och transaktioner av digitala system. Om en allvarlig cyberattack skulle rikta in sig mot svenska banker, om avgörande tekniska fel skulle uppstå eller om stora delar av landet skulle drabbas av ett långvarigt strömavbrott, skulle det snabbt kunna utvecklas till en svår kris. Tidigare övningar, där man har testat hur väl samhället klarar av sådana händelser, har visat att samarbetet mellan statliga myndigheter och privata företag brister. Det har saknats en tydlig plan för vem som gör vad när en kris väl är ett faktum. För att lösa detta skapas nu den nya funktionen. Upplägget går ut på att Riksbanken ska samla representanter från viktiga instanser. Bland dessa finns Finansinspektionen (FI), som övervakar finansmarknaden, samt Riksgäldskontoret, som hanterar statens pengar. Dessutom ska särskilt utvalda företag som är avgörande för att vi ska kunna betala och föra över pengar i Sverige delta. Målet är att alla parter ska ha en gemensam bild av läget under en kris. På så sätt kan de samordna sina insatser och agera mer effektivt. En viktig detalj i beslutet är att funktionen i sig inte tar över någon formell makt. Varje enskild myndighet och varje företag kommer fortfarande att fatta sina egna beslut, något som kallas för ansvarsprincipen. Trots att syftet med beslutet är att stärka Sveriges säkerhet, har förslaget mött viss kritik under vägen. Svenska Bankföreningen, som representerar bankerna i Sverige, har påpekat att antalet företag som inledningsvis bjuds in till denna grupp är för litet. De menar att det finns en risk att man stänger ute företag som sitter på viktig information och som skulle kunna vara till stor hjälp vid specifika typer av incidenter. Utöver detta har det framförts oro kring hur ansvaret ska fördelas i praktiken. Finansinspektionen har redan i dag ett ansvar för att samordna beredskapen inom sektorn för finansiella tjänster. Kritikerna menar att det finns en risk för att Riksbankens och Finansinspektionens arbetsuppgifter kommer att krocka eller överlappa varandra, vilket kan skapa förvirring när det är som minst lämpligt. Forskare vid Stockholms universitet har också önskat att det skulle finnas en tydligare juridisk definition av vad denna nya funktion faktiskt är för slags organisation. När förslaget debatterades och röstades om i riksdagen var det dock enighet. Samtliga riksdagspartier ställde sig bakom beslutet, och inga motförslag lämnades in. Politikerna är alltså överens om att en gemensam krisgrupp är nödvändig för att skydda det svenska samhället från framtida hot mot våra betalningssystem. De nya reglerna är planerade att börja gälla från och med 2026-07-01.