Så hanterade staten miljardskulden under åren med hög inflation

Riksdagen har nyligen utvärderat hur den svenska statens upplåning och skuldförvaltning har fungerat under en femårsperiod, från år 2021 till och med år 2025. Enkelt förklarat handlar detta om hur staten lånar pengar för att kunna betala för olika saker i samhället, och hur man hanterar de lån man redan har. Riksdagen kom fram till att skötseln av skulden ska godkännas och ärendet är därmed avslutat. Bakgrunden till beslutet bygger på en lag som säger att regeringen regelbundet måste granska hur statsskulden sköts. Målet är alltid att låna pengar så billigt som möjligt, men samtidigt se till att riskerna inte blir för stora. Perioden mellan 2021 och 2025 var speciell eftersom den präglades av stor osäkerhet i världsekonomin. Vi upplevde en oväntat hög inflation, vilket betyder att pengarnas värde minskade snabbt. För att bekämpa inflationen höjdes räntorna. Detta påverkade statens lån negativt. Under år 2022 ökade statens kostnader för lånen kraftigt, delvis för att den svenska kronan blev svagare mot andra valutor och för att lånen blev dyrare när räntorna steg. Trots dessa svårigheter visar utvärderingen en positiv utveckling för den totala statsskulden. År 2021 låg statsskulden på 22 procent av BNP (bruttonationalprodukt, vilket är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år). År 2025 hade denna siffra sjunkit till 19 procent. Det betyder alltså att skulden har krympt i förhållande till hur stor Sveriges ekonomi är. I rena pengar uppgick statsskulden till 1 244 miljarder kronor år 2025. Beslutet lyfter också fram flera viktiga förändringar för hur staten ska hantera sina lån i framtiden för att undvika onödiga risker. En av de största förändringarna är att staten helt ska sluta låna pengar i andra valutor än svenska kronor. Denna avveckling ska vara klar till år 2027. Anledningen är att lån i andra valutor inte har visat sig spara pengar åt staten över tid, utan snarare har ökat risken när valutakurserna går upp och ner. Regeringen har också beslutat att minska andelen lån som är skyddade mot inflation. Dessutom byter man sättet att mäta hur länge staten binder sina räntor. Istället för det tidigare måttet går man över till något som kallas för genomsnittlig räntebindningstid (ATR). Syftet med detta byte är att staten ska få en mer stabil kontroll över räntekostnaderna på lång sikt. När beslutet togs i riksdagen var det anmärkningsvärt lugnt och fritt från debatt. Det är mycket ovanligt i politiska sammanhang, men i denna fråga rådde total enighet mellan samtliga politiska partier. Det fanns ingen kritik och inga reservationer inlämnade från vare sig Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet eller Liberalerna. Alla partier ansåg att regeringen och Riksgäldskontoret, som är den myndighet som sköter lånen i praktiken, har skött sitt uppdrag bra utifrån det mål som finns i lagen. Man var överens om att det nya sättet att minska riskerna är rätt väg att gå framöver. Man noterade dock att det oroliga läget i världen gör att staten måste vara försiktig och noga planera för hur framtida lån ska hanteras.