Riksdagen säger nej till nätpoliser och bevarandet av Ekobrottsmyndigheten

Riksdagen har nyligen tagit ett beslut som rör hur Sverige ska bekämpa brottslighet i framtiden. Beslutet handlar specifikt om två stora frågor: framtiden för Ekobrottsmyndigheten (ofta förkortat EBM) och hur polisen ska arbeta mot brott som sker på internet. Riksdagen valde att rösta nej till förslagen om att garantera EBM:s överlevnad som en egen myndighet och att tvinga fram särskilda enheter med nätpoliser. För att förstå beslutet behöver man titta på vad som ledde fram till det. Just nu pågår en statlig utredning som regeringen har startat. Denna utredning tittar på hur EBM är organiserat och om det kanske vore bättre att slå ihop myndigheten med den vanliga Polismyndigheten. Syftet från regeringens sida är att försöka göra det lättare och smidigare att bekämpa brott. Eftersom denna utredning redan är igång, anser regeringen att man inte bör fatta några beslut som stoppar den processen. När det gäller nätpoliser var det främst Socialdemokraterna (S) som lade fram förslaget. De ser att brottsligheten på internet växer snabbt. Det handlar om allt från bedrägerier till att kriminella gäng letar upp och värvar unga personer via sociala medier. För att stoppa detta ville oppositionen att polisen skulle få tydliga direktiv om att bygga upp specialiserade avdelningar, så kallade nätpoliser, som bara fokuserar på den digitala miljön. Vad innebär då detta beslut för framtiden och för de som arbetar med dessa frågor? Eftersom förslagen röstades ner kommer regeringens utredning att fortsätta precis som planerat. Det betyder att ingen just nu vet exakt hur EBM kommer att se ut i framtiden. Det ställs heller inga formella krav på att Polismyndigheten måste bygga upp nya, specifika enheter för nätkriminalitet. Regeringen, som fick stöd för att avslå förslagen, menar att polisledningen själva vet bäst hur de ska fördela sin tid och sin personal. De anser att de satsningar som redan görs på rättsväsendet är tillräckliga just nu. Beslutet har dock mött kritik. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) motsätter sig regeringens linje. De lyfter fram flera risker. För det första menar de att när personalen på EBM inte vet om deras arbetsplats kommer att finnas kvar, finns det en risk att skickliga och erfarna utredare väljer att byta jobb. Denna flykt av kunnig personal kan skada arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. Detta anses vara allvarligt eftersom det är den ekonomiska brottsligheten som skapar pengarna som håller de kriminella gängen vid liv. För det andra är kritikerna oroliga över beslutet att inte kräva nätpoliser. De anser att regeringen inte fullt ut förstår hur avancerad brottsligheten på nätet har blivit. Enligt kritikerna räcker inte polisens vanliga resurser till för att utreda brott som planeras och genomförs på krypterade plattformar och olika sociala medier. De anser att digitala miljöer kräver poliser med mycket specifik teknisk kunskap. Sammanfattningsvis visar beslutet på en skillnad i hur partierna tycker att svensk polis och brottsbekämpning ska styras. Regeringssidan vill avvakta utredningar och låta myndigheterna själva styra sin organisation, medan oppositionen vill se snabbare, riktade beslut från riksdagen för att möta specifika hot som nätbrott och ekonomisk brottslighet.