Så kan polisens nya AI-kameror skanna ansikten i realtid

Sveriges riksdag ska snart ta beslut om ett nytt lagförslag som kan förändra hur polisen arbetar på gator och torg. Förslaget handlar om att ge Polismyndigheten och Säkerhetspolisen (Säpo) rätt att använda AI (artificiell intelligens) för att skanna och känna igen ansikten i realtid via kameror på allmänna platser. Om riksdagen säger ja förväntas den nya lagen börja gälla den 2026-07-01. Bakgrunden till det nya lagförslaget är den allvarliga situationen med ökat våld i Sverige. De senaste åren har landet drabbats av många skjutningar och sprängningar som ofta är kopplade till kriminella gäng. För att kunna bryta denna utveckling anser regeringen och flera andra partier att polisen behöver modernare verktyg. Genom att använda smarta kameror hoppas man kunna identifiera gärningspersoner direkt när ett brott sker, men också snabbt kunna hitta personer som har blivit kidnappade eller är anmälda försvunna. Lagen bygger på regler från den Europeiska unionen (EU) som tillåter undantag för polisen när det gäller just AI. Lagen innebär inte att polisen får använda ansiktsigenkänning precis hur som helst. Den riktar in sig på specifika situationer och på särskilt allvarliga brott. Det kan handla om att stoppa ett misstänkt terrorhot eller hitta en person som misstänks för ett brott som kan ge minst fyra års fängelse, till exempel mord eller grov narkotikasmuggling. För att få använda kamerorna måste polisen oftast ha ett tillstånd. Om syftet är att förhindra att ett brott ska ske, är det en åklagare som beslutar om tillstånd. Om det handlar om att utreda ett brott som redan har hänt, är det en domstol som ger tillståndet. Det är just kring tillstånden och hur tekniken påverkar vanliga människor som den stora debatten har uppstått. Förslaget får stöd från en majoritet i riksdagen, bestående av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. De anser att behovet av att lösa brott är så pass stort att lagen är nödvändig. Men det finns också stark kritik. Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet är emot förslaget eller vill se stora ändringar. Centerpartiet vill till exempel stoppa förslaget helt. De menar att kameror med AI innebär ett alldeles för stort intrång i människors privatliv. Kritikerna varnar för att lagen riskerar att leda till massövervakning av oskyldiga människor som rör sig på stan. Dessutom menar partierna som är emot, samt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), att det är fel att en åklagare ska kunna ge tillstånd i vissa fall. De anser att en domstol alltid borde granska ärenden för att skydda den personliga integriteten på bästa sätt. Förslaget innehåller dock flera regler för att skydda rättssäkerheten. Ett viktigt krav är att övervakningen måste vara i rimlig proportion till brottet som utreds. Polisen får alltså inte använda tekniken för mindre brott. Dessutom måste personer som har blivit identifierade av kamerorna meddelas i efterhand, förutsatt att det inte stör utredningen. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kommer även att få i uppdrag att kontrollera hur polisen använder tekniken, för att säkerställa att inga regler bryts. Nu är det upp till riksdagens ledamöter att rösta i frågan. Beslutet kommer att avgöra hur framtidens polisarbete ska se ut och var gränsen ska dras mellan behovet av trygghet och rätten till privatliv.