Nya lagar ger polisen rätt att DNA-testa unga barn

Riksdagen har fattat ett omfattande beslut för att ge polisen bättre möjligheter att utreda brott. Bakgrunden till detta är att åldern på de personer som begår grova brott i Sverige har sjunkit kraftigt. Kriminella nätverk använder i stor utsträckning barn under 15 år för att utföra allvarliga brott. Detta beror på att barn under 15 år inte är straffmyndiga, vilket betyder att de inte kan dömas till fängelse. För att möta detta problem har riksdagen beslutat att polisen behöver fler verktyg. Beslutet är uppdelat i flera delar. För det första handlar det om utredningar mot barn under 15 år. Tidigare har det funnits höga krav för att polisen ska få använda tvångsmedel, som till exempel husrannsakan eller kroppsvisitation, mot barn. Nu tas det strama kravet bort. Istället ska polisen göra en vanlig bedömning av om åtgärden är rimlig, samtidigt som de ska ta hänsyn till barnets bästa. Polisen får också utökade rättigheter att ta biometriska uppgifter på barn under 15 år. Detta innebär att de får spara DNA, fingeravtryck, röstprov och filmer i sina register om barnet misstänks för ett mycket allvarligt brott. Barn kommer även att kunna hållas kvar längre för undersökning, upp till nio timmar totalt om det finns starka skäl. För det andra införs ett helt nytt verktyg som kallas för kvarhållande av grupp. När ett allvarligt brott har skett kan polisen stänga in eller hålla kvar en hel grupp av människor på brottsplatsen. Syftet är att polisen i lugn och ro ska kunna ta reda på vilka som är på platsen, för att hitta vittnen eller misstänkta. Detta får pågå i en timme, men kan förlängas till två timmar. För det tredje har riksdagen beslutat om nya regler för resning. Resning innebär att en avslutad rättegång tas upp på nytt. Nu blir det tydligare att polisen får använda tvångsmedel, som att ta nya DNA-prov, för att utreda om en gammal dom är felaktig och behöver prövas igen. Beslutet stöds av regeringen och en majoritet i riksdagen. De anser att dessa verktyg är helt nödvändiga för att bryta tystnadskulturen och klara upp fler brott. Däremot har förslagen fått kritik från flera håll. Barnombudsmannen och Advokatsamfundet har varnat för att åtgärderna kan gå emot Barnkonventionen. Deras oro handlar om att barn riskerar att pekas ut och stämplas som kriminella alldeles för tidigt i livet. Att oskyldiga personer kan hållas kvar på en brottsplats har också kritiserats för att vara osäkert ur ett rättsligt perspektiv. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var kritiska till flera av delarna. De krävde bland annat att lagarna skulle ha ett slutdatum för att tvinga fram en utvärdering av hur de påverkar barn och vanliga medborgare. Miljöpartiet ville också helt stoppa förslaget om registrering av barn under 15 år. Trots kritiken röstade en majoritet i riksdagen för förslagen i sin helhet. Lagändringarna förväntas börja gälla 2026-07-01. Det återstår att se hur de nya verktygen kommer att användas i praktiken och om de leder till att fler grova brott klaras upp.