Riksdagen beslutar om dubbla straff för brott i kriminella gäng

Riksdagen har tagit beslut om nya lagar som kommer att förändra hur straff delas ut i Sverige. Förslaget kommer från regeringen och bygger på det så kallade Tidöavtalet. Syftet med dessa nya regler är att bekämpa den växande gängkriminaliteten och se till att de som begår brott får sitta i fängelse under en längre tid. De nya lagarna börjar gälla från och med 2026-08-01. Ett av de mest centrala besluten handlar om att införa dubbla straff för brott som har en koppling till kriminella nätverk. Detta betyder att om en person gör ett brott, och domstolen bedömer att brottet gjordes för att gynna ett kriminellt gäng, ska personen få ett dubbelt så långt straff jämfört med vad brottet normalt sett skulle leda till. Tanken bakom detta är att slå hårt mot de strukturer som håller i gång gängen. Riksdagen har också beslutat att höja de allmänna straffskalorna för närmare femtio olika brott. Till exempel kommer det högsta möjliga straffet för synnerligen grov misshandel och grov våldtäkt att höjas till tolv år. Förutom dubbla straff görs det även stora ändringar i hur man dömer personer som begår flera brott samtidigt. Tidigare har Sverige haft ett system som ofta kallas för mängdrabatt. Det innebär att om en person döms för flera brott, får personen fullt straff för det allvarligaste brottet, men ett minskat straff för de andra brotten. Nu ändras detta så att straffen blir strängare när de läggs ihop. Det högsta straffet kan nu bli dubbelt så långt som straffet för det enskilt allvarligaste brottet, men dock som längst arton år. Ett annat viktigt beslut gäller personer som fortsätter att begå brott. Den som vid flera tillfällen begår allvarliga våldsbrott eller sexualbrott ska kunna dömas till livstids fängelse. Detta kommer att gälla även om de enskilda brotten i sig själva egentligen inte har livstids fängelse som möjligt straff. För de som drabbas av lagarna, det vill säga de som döms för brott, innebär detta en stor förändring. De kommer att tillbringa en betydligt längre tid av sina liv inlåsta i fängelse. Ur ett bredare perspektiv innebär beslutet att staten väljer att använda längre straff som sin främsta metod för att skapa trygghet. Men beslutet har väckt debatt och fått skarp kritik. Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C) har röstat emot delar av lagförslagen. De pekar bland annat på att det finns en risk för bristande rättssäkerhet. Ett problem, enligt kritikerna, är att det kan bli svårt för en domstol att avgöra exakt vad som räknas som ett kriminellt nätverk, och vem som tillhör ett sådant. Socialdemokraterna (S) har också haft åsikter och velat se en bredare översyn av straffen. Kriminalvården, som är den myndighet som ansvarar för fängelser och häkten i Sverige, har också varnat för konsekvenserna av de nya lagarna. De påpekar att det redan i dag saknas platser på anstalterna. När straffen nu blir mycket längre, och fler ska sitta inne under lång tid, kommer det ställa stora krav på att bygga nya fängelser i en snabb takt. Dessutom har Vänsterpartiet (V) och olika forskare lyft fram att det saknas vetenskapliga bevis för att enbart hårdare straff minskar risken för att unga personer söker sig till kriminella gäng.