Allvarlig kritik mot myndigheter när riksdagen godkänner JO:s rapport

Riksdagen har behandlat och godkänt den årliga rapporten från Justitieombudsmannen (JO). Beslutet togs av ett enigt konstitutionsutskott, vilket innebär att samtliga riksdagspartier ställer sig bakom rapporten och dess slutsatser. Formellt innebär beslutet att riksdagen "lägger berättelsen till handlingarna". Det är ett politiskt uttryck som betyder att riksdagen har tagit emot informationen, bekräftat de problem som tas upp och därmed ställer krav på att regeringen ska agera utifrån de brister som har framkommit. Justitieombudsmannen (JO) är en myndighet som fungerar som riksdagens kontrollant av andra myndigheter. Deras uppgift är att se till att domstolar och förvaltningsmyndigheter följer lagarna och behandlar medborgarna på ett rättssäkert sätt. Den senaste rapporten för 2025 målar upp en bekymmersam bild av hur flera av Sveriges största myndigheter fungerar i dagsläget. Bakgrunden till rapportens skarpa ton är en drastisk ökning av antalet klagomål från allmänheten. Sedan 2016 har antalet anmälningar mot svenska myndigheter ökat med 95 procent. Enbart under 2025 kom det in över 15 000 nya ärenden till JO. Denna enorma arbetsbörda har gjort att systemet är under stor press. Konstitutionsutskottet poängterar att JO egentligen ska fungera som en sista utväg, men att vanliga kontroller av statliga myndigheter just nu fungerar så bristfälligt att människor känner sig tvingade att vända sig direkt till JO. En stor del av rapporten fokuserar på den hårda kritik som riktas mot specifika myndigheter. Migrationsverket får ta emot allvarliga anmärkningar för sina långa handläggningstider. Det mest anmärkningsvärda är att myndigheten i många fall har valt att ignorera domstolsbeslut. När en person har klagat till domstol över att deras ärende tar för lång tid, och domstolen har krävt att Migrationsverket ska fatta ett snabbt beslut, har myndigheten ändå dröjt. Detta beskrivs i rapporten som ett stort hot mot rättssäkerheten för de individer som drabbas och väntar på besked. Även Kriminalvården får massiv kritik. Rapporten slår fast att det råder en mycket svår platsbrist i både häkten och fängelser runt om i landet. Överbeläggningen har gått så långt att JO varnar för att de intagnas situation riskerar att bryta mot lagens förbud mot omänsklig eller förnedrande behandling. Bristen på utrymme skapar miljöer som är ohållbara för både intagna och den personal som arbetar där. Utöver detta riktas kritik mot den psykiatriska vården, där olagliga kroppsvisitationer har upptäckts. Även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) får kritik för att de har varit för långsamma med att lämna ut allmänna handlingar till medborgare och journalister. Rätten att snabbt få ta del av offentliga dokument är en av grundpelarna i den svenska demokratin. För de människor som påverkas av dessa myndigheter innebär riksdagens bekräftelse av rapporten ett viktigt erkännande av de problem de upplever i sin kontakt med staten. Beslutet sätter nu ett hårt politiskt tryck på regeringen att vända den negativa utvecklingen. Bland annat förväntas regeringen fortsätta med lagstiftning för att bygga ut antalet fängelseplatser och samtidigt skärpa straffen för tjänstefel, så att anställda på myndigheter får ta ett större ansvar när de begår fel. Vidare har JO öppnat ett nytt kontor i Göteborg för att lättare kunna anställa fler jurister och på så sätt hantera den växande mängden ärenden. Sammanfattningsvis visar riksdagens beslut att den politiska enigheten är stor kring att statens myndigheter måste börja fungera bättre. När alla riksdagspartier står enade bakom kritiken skickas en tydlig signal till regeringen om att rättssäkerheten och respekten för Sveriges medborgare måste prioriteras.