Ny lag ger fler politiker rätt till riksdagens medalj

Riksdagen har fattat ett enhälligt beslut om att införa en ny lag som rör riksdagens egen medalj. Denna lag handlar om att modernisera hur belöningar delas ut till politiker som avslutar sina uppdrag. Den nya lagen träder i kraft den 2026-06-15, vilket gör att reglerna hinner börja gälla i tid till att den nuvarande mandatperioden tar slut under 2026. Vad innebär det nya beslutet? Syftet med den nya lagen är att skapa mer rättvisa mellan olika roller i riksdagen. Tidigare har systemet varit utformat på ett sätt som gjorde att ersättare hamnade helt utanför belöningssystemet. En ersättare är en person som hoppar in och tar över en plats i riksdagen när en ordinarie person (riksdagsledamot) blir sjuk, är föräldraledig eller blir minister i regeringen. I praktiken utför ersättaren exakt samma arbete som den vanliga ledamoten, med samma stora ansvar för att fatta beslut som påverkar landet. Trots det har de inte haft rätt att ta emot riksdagens medalj när de slutar. Med den nya lagen ändras detta, och en ersättare kommer nu att bedömas på exakt samma villkor som ordinarie politiker. Ett annat viktigt inslag i beslutet handlar om EU-nämnden. EU-nämnden är det råd i riksdagen som diskuterar Sveriges politik i Europeiska unionen (EU) tillsammans med regeringen. Tidigare har ordföranden i EU-nämnden inte haft samma formella status när det gäller medaljer som ordförandena i de vanliga utskotten (arbetsgrupperna i riksdagen). Genom den nya lagen ändras detta. Den som har haft denna roll i minst fyra år kan nu få riksdagens medalj i den tolfte storleken, vilket är en högre grad av utmärkelsen. Enighet bland alla partier När lagförslaget behandlades fanns det inga invändningar alls. Samtliga åtta partier i riksdagen ställde sig bakom beslutet. Det betyder att Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna är överens. Beslutet kunde därför fattas i fullständig enighet utan att någon röstade emot. Kritik från experter på utmärkelser Trots att politikerna själva är helt överens om att systemet är bra och behöver uppdateras, finns det kritiker utanför riksdagen. Experter inom området faleristik (vilket betyder läran om medaljer och utmärkelser) har tidigare varit kritiska. De menar att det överhuvudtaget är tveksamt om riksdagen behöver ha sina egna specifika medaljer. Deras argument är att om en politiker gör ett viktigt arbete för Sverige, så borde det belönas via det vanliga statliga belöningssystemet, som delas ut av regeringen och statschefen. Experterna varnar också för att en utmärkelse tappar sin mening och sitt värde om den delas ut slentrianmässigt. Det finns en risk att medaljer delas ut automatiskt till personer bara för att de har arbetat en viss tid, snarare än för att de faktiskt har gjort en exceptionell insats. Om för många får en medalj på rutin menar experterna att priset förlorar sin prestige. Beslutet visar i slutändan att riksdagen vill behålla och utveckla sitt eget belöningssystem så att det inkluderar fler som faktiskt gör jobbet i politiken, oberoende av experternas åsikter.