Så ska ny designpolitik förändra svenska städer och minska segregation

Riksdagen har behandlat ett nytt förslag om hur Sverige framöver ska arbeta med arkitektur, form och design. Det handlar om hur våra städer, byggnader och gemensamma miljöer ska utformas i framtiden. Bakgrunden till detta beslut är en skrivelse från regeringen som anser att politiken på detta område behöver nå ut bredare i samhället. Man vill att fler aktörer, särskilt från företagsvärlden och olika föreningar i civilsamhället, ska vara med och påverka hur våra platser ser ut. Ett huvudfokus i den nya inriktningen är att använda arkitektur och design som praktiska verktyg för att hantera samhällsproblem. Regeringen pekar specifikt på segregation, bristande hälsa och behovet av en hållbar utveckling. Tanken är att medveten stadsplanering och god design kan leda till offentliga miljöer som är både mer jämlika och säkrare för medborgarna att vistas i. Samtidigt vill regeringen stärka de kreativa branscherna i Sverige, med förhoppningen att detta ska leda till ekonomisk tillväxt och större export till andra länder. En nyhet i planen är hur den framtida svenska kulturkanonen ska användas. Regeringen föreslår att denna kulturkanon ska finnas med i utvecklingen av olika platser för att stärka kulturturismen. Man hoppas att detta ska göra svenska orter mer attraktiva för både inhemska och utländska besökare. För att säkerställa att arbetet ger resultat ska målen utvärderas vart fjärde år. Beslutet har dock inte fattats utan debatt. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är kritiska till riktningen och har valt att reservera sig, vilket betyder att de inte håller med om beslutet. De menar att regeringens plan är vag och saknar de konkreta åtgärder som krävs för att göra verklig skillnad i samhället. De lyfter fram att perspektivet kring barns rättigheter saknas. Hur offentliga platser utformas påverkar barn och unga, och oppositionen anser att deras behov borde ha fått ett större utrymme. Vidare riktar oppositionen in sig på förslaget om kulturkanonen. De uttrycker oro över att detta kan leda till en kommersialisering av det svenska kulturarvet. Det vill säga att kulturen främst ses som en produkt för att dra in pengar på turism. Miljöpartiet hade också lagt fram ett förslag om att satsa mer på platser för livekultur och musikscener, samt inrätta en fond för idrottsanläggningar. Detta röstades dock ned av majoriteten i riksdagen. Vänsterpartiet uttryckte dessutom farhågor kring hur makten flyttas. De varnar för att när näringslivet och företag får ett större ansvar, så minskar den demokratiska kontrollen. De menar att besluten riskerar att flyttas från politiker som är valda av folket, till privata företag. De ifrågasätter även om den kommande sammanslagningen av myndigheter, där Statens centrum för arkitektur och design samt Statens konstråd ska bli en del av Moderna museet under 2026, kommer att försvaga det viktiga arbetet med hur våra livsmiljöer utformas. Sammanfattningsvis godkände riksdagen regeringens nya inriktning. De partier som driver och stöder beslutet är regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna. För de medborgare som påverkas av beslutet innebär det att framtidens stadsplanering sannolikt kommer att ske i ett tätare samarbete med privata företag, med målet att bygga bort otrygghet och segregation.