Riksdagen säger ja till att fortsätta köpa utsläppskrediter utomlands

Riksdagen har fattat ett beslut angående hur Sverige ska arbeta för att nå sina klimatmål till år 2030, 2040 och 2045. Beslutet innebär att Sverige ska fortsätta använda statliga medel för att köpa in internationella utsläppskrediter. Detta görs som ett tillägg till att minska utsläppen inom Sveriges gränser. De förslag till riksdagen som krävde omedelbara skärpningar av systemet röstades ned. För att förstå beslutet är det viktigt att veta vad internationella utsläppskrediter är för något. Systemet innebär att en stat kan betala för projekt i andra länder som är tänkta att minska utsläppen av växthusgaser. Genom att finansiera dessa projekt får det land som betalar tillgodoräkna sig utsläppsminskningen. Detta är en del av regelverket i det internationella klimatavtalet som kallas Parisavtalet. Vägen fram till dagens beslut började med att Riksrevisionen, en oberoende statlig myndighet som granskar statens verksamheter, genomförde en granskning. Riksrevisionen kom fram till att den svenska statens arbete med internationella klimatinsatser bara delvis fungerar som det är tänkt. Rapporten belyste att det har saknats tydliga mål, att det är svårt att bevisa vilken faktisk klimatnytta projekten gör, och att myndigheterna har varit dåliga på att redovisa hur mycket av pengarna som försvinner i administrativa avgifter. Regeringen har i ett svar medgett delar av kritiken och uppgett att arbete pågår för att förbättra kontrollerna. Beslutet i riksdagen fick stöd av Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L). Deras hållning är att utsläppskrediter är ett nödvändigt verktyg för att nå de uppsatta etappmålen för klimatet på ett kostnadseffektivt sätt. Majoriteten avslog kraven på skärpta regler med hänvisning till att regeringen och Energimyndigheten redan ser över saken. Från politiskt håll kom dock stark kritik mot att systemet får fortsätta utan striktare tyglar. Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (MP) och Centerpartiet (C) röstade emot. Oppositionen anser att staten sätter en för stor tilltro till utländska projekt och varnar för att klimatkompensation i andra länder riskerar att ersätta viktiga och nödvändiga investeringar inom den svenska industrin. De påpekar att det är svårt att veta om utländska projekt leder till en faktisk och bestående strukturell omställning. Dessutom varnar de för att Sverige kan tappa sin industriella konkurrenskraft om skattepengarna skickas utomlands i stället för att användas till grön omställning nationellt. Beslutet påverkar hur Sveriges klimatbudget används framåt i tiden. Genom att behålla ett flexibelt system förväntas staten kunna hålla nere prislappen för att nå klimatmålen. Det ställer dock höga krav på att ansvariga myndigheter nu lyckas skapa rutiner som kan garantera att skattebetalarnas pengar faktiskt bidrar till utlovade klimatförbättringar på global nivå.